Regeringen föreslås avveckla nio myndigheter

Statskontoret fick i höstas i uppdrag att se över statens nämndmyndigheter, myndigheter som leds av en nämnd med ledamöter som regeringen utser. Först handlade det om ett 40-tal myndigheter, men antalet växte efter att Statskontoret insett att också landets 24 övervakningsnämnder ska räknas in.

I rapporten som Statskontoret lämnar över till regeringen på tisdagen föreslås att nio myndigheter avvecklas. Det handlar bland annat om Nämnden för hemslöjdsfrågor, vars uppgifter i stället bedöms kunna läggas på Kulturrådet, och Fideikommissnämnden som föreslås bli ett särskilt beslutsorgan vid Kammarkollegiet.

Statskontoret har framför allt tittat på om det finns skäl till den form av kollektiva beslutsfattande som en nämnd har och om det finns behov av en tydlig organisatorisk självständighet gentemot andra verksamheter, som myndigheter eller organisationer. 

I knappt hälften av fallen bedömer Statskontoret att det finns anledning för myndigheterna att fortsatt bedrivas som nämndmyndigheter. För ”domstolsliknande” myndigheter är det ett effektivt sätt att sätta samman kompetenta och kvalificerade personer, menar myndigheten.

Men när det gäller Klimatpolitiska rådet, till exempel, vill Statskontoret att regeringen tittar på behovet av en annan organisatorisk lösning.

– Framför allt handlar det om det kollektiva beslutsfattandet där verksamheten är mer av analys- och utredningskaraktär, säger Charlotta Eriksson, utredare på Statskontoret, till Altinget.

I rapporten konstaterar Statskontoret att expertrådet, som årligen lämnar en utvärdering av regeringens klimatpolitik och förslag på hur man ska agera framåt, inte ska styras politiskt. En jämförelse görs med Finanspolitiska rådet som leds av en myndighetschef, men Statskontoret blickar snarare mot Nationella expertrådet för klimatanpassning, ett särskilt beslutsorgan under SMHI, och vill att regeringen undersöker möjliga synergier.

Kan det inte finnas skäl att just samla kompetensen i en nämnd, som det görs i dag?

– Jo, men det kan man ju göra i andra former också. Klimatpolitiska rådet tar beslut om en rapport, den tar inte löpande beslut, och är avvikande på det sättet, säger Charlotta Eriksson.

Föreslår ny myndighet

Regeringen har som ambition att minska antalet myndigheter. Översynen av nämndmyndigheterna är ett led i ett arbete för att effektivisera statsförvaltningen.

Men i ett fall föreslår Statskontoret i stället att en nämndmyndighet avvecklas för att inrättas som en ny enrådighetsmyndighet, med generaldirektör och anställda, för att hantera en situation där verksamheten vuxit.

Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har fått alltmer att göra när brottsbekämpande myndigheters användning av hemliga tvångsmedel har ökat, som myndigheten ansvarar för tillsynen över.

– Den har vuxit ur sin form helt enkelt. Man har ett behov av en ledning och strategisk styrning av verksamheten. Nu är man både beslutsfattare, verksamhet och myndighetsledning, säger Charlotta Eriksson.

När det gäller 15 nämndmyndigheter och de 24 övervakningsnämnderna vill Statskontoret att regeringen utreder en annan organisering. 

I tre fall är Statskontoret i stället tveksam till om det över huvud taget behövs ett statligt åtagande. Det gäller Statens tjänstepensions- och grupplivnämnd, Nämnden för styrelserepresentationsfrågor och Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar.

– Några har väldigt få ärenden. Parterna hanterar det här själva i stor utsträckning. Då måste regeringen fundera på om staten fortfarande ska vara med och finansiera och styra verksamheten, säger Eriksson.

För de nämndmyndigheter som blir kvar uppmanar Statskontoret regeringen att förbättra sin styrning, bland annat genom att se till att alla myndigheter får en förordning med instruktion och säkerställa en enhetlig finansiering.

Är det inte så i dag?

– Inte i tillräcklig utsträckning. Sen har man i vissa fall också styrt de här nämndmyndigheterna mer än andra myndigheten, med krav på fler redovisningar, trots att de i större utsträckning ska kunna lämnas i fred, säger Charlotta Eriksson.

Ingen besparing

Statskontoret skriver i sin rapport att förslagen inte innebär någon direkt besparing för staten. Nämndmyndigheterna är ofta billiga i drift, de som sitter i nämnden får arvode – men inte lön.

– Det är ett väldigt kostnadseffektivt sätt att driva statlig verksamhet. Formen är rätt när den passar, men vi kanske ska spara på den till det den är rätt för, säger Charlotta Eriksson.

De bedömningar myndigheten landat i har varit svåra, menar Charlotta Eriksson. Statskontoret har bjudit in alla nämndmyndigheter till möten under arbetets gång, men de nämndmyndigheter som föreslås avvecklas har inte informerats på förhand.

– Vi får se vad regeringen går vidare med, så får vi hoppas att det blir remiss så myndigheterna får lämna sina synpunkter. {{toplink}}

miol@altinget.se