Svenska EU-kandidater prioriterar miljö före ekonomi
När det gäller att forma EU:s politik och lagstiftning spelar Europaparlamentets utskott en avgörande roll. Men vilka utskott föredrar de svenska EU-kandidaterna, och vilka väljer de bort? Altingets kartläggning visar våra svenska kandidaters utskottspreferenser.
Efter att ha fått frågan ”vilka utskott vill du helst sitta i” har Altinget sammanställt svaren från 172 av de svenska EU-kandidaterna. Svaren visar på liknande utskottspreferenser. Miljöutskottet (ENVI) toppar listan, följt av utskottet för inrikesfrågor (LIBE) och utskottet för utrikesfrågor (AFET).
Intresset för budgetutskottet (BUDG), budgetkontrollutskottet (CONT) och utskottet för framställningar (PETI) är betydligt lägre.
En specifik svensk hållning
Magnus Blomgren, statsvetare vid Umeå universitet, förklarar att det inte är något nytt att svenska parlamentariker har ett större intresse i utskotten för utrikes-, miljö- och inrikesfrågor. Enligt honom har denna trend observerats tidigare.
– Det är inget nytt. Det här har vi sett tidigare. Svenska parlamentariker väljer oftast samma typer av utskott, det är en specifik svensk hållning, säger Blomgren till Altinget.
Han förklarar vidare att svenska parlamentariker tenderar att välja de utskott som anses vara mest inflytelserika och ”tyngre”. Dessa utskott hanterar oftast breda politikområden, vilket lockar parlamentariker som vill påverka centrala politiska frågor och stärka sin politiska profil.
Värt att notera är dock att möjligheten för europaparlamentariker att påverka i utrikesfrågorna är väldigt begränsad eftersom Europaparlamentet knappt har någon makt alls i dessa frågor. {{toplink}}
Svensk frånvaro i utskott för budget och ekonomi
Blomgren påpekar att det är vanligt bland de flesta europaparlamentariker att söka sig till utskott som anses ha stor prestige och inflytande.
– Om vi tittar på utrikesfrågor så anses det vara ett prestigefyllt utskott att sitta i. Samma sak med budget och budgetkontroll, säger Blomgren.
Trots detta finns inte en enda svensk ordinarie ledamot i bland annat budgetutskottet (BUDG) och budgetkontrollutskottet (CONT). Att svenska parlamentariker undviker dessa utskott bekräftas även i Altingets kartläggning där de var bland de lägst rankade hos kandidaterna.
– Trots att vår regering lägger sådan stor vikt vid vår egen budgetkontroll och ekonomi, reflekteras det inte i Europaparlamentarikernas prioriteringar, säger Blomgren.
Budgetutskottet är med och ansvarar för hur EU:s årliga budget ska spenderas, medan budgetkontrollutskottet övervakar dess användning och utreder eventuella oegentligheter eller missbruk av medel.
– Att inte ha representation i dessa utskott innebär mindre insyn i viktiga processer, kommenterar Blomgren.
Ett annat utskott som rankas lågt på listan är utskottet för framställningar (PETI), som hanterar EU-medborgares framställningar om hur EU-lagstiftning påverkar deras rättigheter för att främja medborgardialog och representation i EU-lagstiftningsprocessen.
Parlamentarikers utskottspreferenser
Enligt Blomgren kan parlamentarikers utskottspreferenser variera beroende på den rådande politiska agendan eller de aktuella frågor som väljarna är mest engagerade i. Han understryker att svenska väljares betydande intresse för miljöfrågor i nuläget återspeglas hos våra svenska kandidaters val av utskott, vilket förklarar därmed den höga placeringen för miljöutskottet.
– Det kan skifta, men det sker långsamt. Det handlar om en balansgång mellan väljarnas önskemål och partiets förmåga att profilera sig, förklarar Blomgren.
Han påpekar även att detta mönster återfinns i många andra EU-länder, där olika utskott prioriteras beroende på den aktuella politiska agendan. I vissa länder är exempelvis jordbruksutskottet (AGRI) eller utskottet för turism och transport (TRAN) av högre prioritet än i Sverige.
Facket JK-anmäler Energimyndigheten
Putin och grisar på årets valaffischer
