Thedéen: ”Skatterna på bostäder behöver justeras”

Dramatisera inte nedgången på bostadsmarknaden och rör inte amorteringskraven. Det var Erik Thedéens budskap när han för första gången frågades ut i riksdagens finansutskott i sin nya roll som riksbankschef. Men han hade också tydliga uppmaningar till politiken om att vidta åtgärder på bostadsmarknaden: 

– Det finns delar i det här systemet som måste åtgärdas nu. Det är att få till en bättre fungerande bostadsmarknad för att på så sätt minska trycket på delen som är marknadsbaserad, det vill säga bostadsrätter och småhus, säger Erik Thedéen i ett av sina första uttalanden i sin nya roll.

Konkret vill Erik Thedéen se reformer för att öka rörligheten på bostadsmarknaden. Något som det funnits ett behov av i många år, menar han.

– Vi pratar ofta om att man ska bygga sig från bostadskrisen. Det är ett sätt, men ett annat sätt är att få till en mer effektiv användning av bostadsbeståndet och då är låga fastighetsskatter och höga transaktionsskatter ett väldigt dåligt recept. Ska man få en högre omflyttning i bostadsbeståndet bör man justera de skattena, säger han till Altinget.

– I sammanhanget kan man också nämna hyresregleringen som kan skapa ganska stora inlåsningseffekter och som verkar i samma riktning. Det är inte bra för bostadsmarknaden och de som vill komma in på bostadsmarknaden, men det är heller inte bra för den finansiella stabiliteten. 

”Amorteringsfria lån som brev på posten”

När det gäller det omdiskuterade amorteringskravet, som Moderaterna innan valet lovade att pausa, är Thedéen lika tydlig i sitt ställningstagande som han var i sin tidigare roll som generaldirektör för Finansinspektionen och som hans föregångare Stefan Ingves. 

– Jag har den bestämda uppfattningen att amorteringskraven ska ligga kvar. Det har dämpat skuldsättningen, lett till en sundare amorteringskultur och en sundare lånekultur, säger han. 

– För den som tar bort amorteringskraven permanent kommer de amorteringsfria lånen att komma som ett brev på posten. Då har vi amorteringsfria lån inom ett antal år. Det vet vi för så såg det ut förra gången.

Samtidigt säger han efter utfrågningen att han inte tror att en paus i amorteringskraven skulle ha en särskilt stor effekt på inflationen. 

– De direkta effekterna hade varit relativt begränsade, men även det skulle gått åt fel håll. 

Han menar att en anledning till att amorteringskraven ska ligga kvar, förutom för att dämpa en ökning av hushållens skulder, är att strukturella åtgärder som amorteringskrav inte bör vara en del i konjunkturpolitiken. 

Istället pekar Thedéen på den möjlighet som redan finns för bankerna att låta kunder med tuff ekonomi slippa att amortera, den så kallade amorteringsventilen. 

På bostadsmarknaden har priserna gått ner med omkring 15 procent. Thedéen menar att det finns anledning att avdramatisera utvecklingen.

– Vi är fortfarande inte nere på den prisnivå vi hade före pandemin. För enskilda hushåll, som kanske köpte en fastighet 2021 eller 2020 och som ser sitt värde falla är det förstås en viss dramatik, men på det stora hela sker detta under ordnade former, säger han. 

Han lyfte i stället upp det faktum att en viss nedgång på bostadsmarknaden kan vara sund. 

– Det öppnar upp och gör det lite lättare för svaga hushåll och ungdomar att komma in på bostadsmarknaden. Men det ska förstås inte vara några ras på marknaden och det har det inte varit ännu, även om det förstås påverkar byggandet.

Fler medskick till politiken

Nya riksbankschefen passade också på att skicka med regeringen och finansutskottet behovet av bättre statistik över hushållens sparande, ett utredningsförslag som just nu ligger på regeringens bord. 

– Vi vet ungefär hur hushållens skulder ser ut. Men vi har väldigt dålig koll på vilket sparande de har, vilka tillgångar. Det är ett stort problem för den ekonomiska politiken. För hur ska vi veta hur utsatta hushållen är nu när räntorna går upp när vi inte vet hur mycket sparande de har.

Bättre statistik skulle enligt Thedéen bland annat göra det enklare att bedöma om ändringar i amorteringskraven kan göras på sikt eller ej. 

– Det ska in i en analys av den samlade verktygslåda. Om det skulle leda till förändring av kraven är för tidigt att säga, men det är otillfredsställande att vi har en så dålig karta att köra efter.

Givet att slopa bankavgift

En annan åtgärd som Thedéen menar behöver till i det ekonomiska läget är ändringarna i regleringen av bankernas ränteskillnadsersättning. 

– Det tycker jag är en given sak att göra. Det skulle göra det lättare att byta lån och på så sätt pressa sina lånekostnader genom att utnyttja den konkurrens som redan finns i banksystemet, säger han. 

En utredning om ändringar i ränteskillnadsersättningen tillsattes av den förra regeringen i höstas och ska redovisas senast den 30 september i år. 

På torsdag i nästa vecka lämnar Thedéen första räntebeskedet för i år, där ytterligare en räntehöjning är att vänta.

{{toplink}}

lco@altinget.se