Regeringen vill se nya hyresmodeller för statens kulturfastigheter

Nyligen föreslog en utredning att bland annat Nationalmuseum och Naturhistoriska riksmuseet går över till marknadsmässig hyra. Men regeringen nöjer sig inte med förslaget utan vill se fler alternativ på bordet. 

Regeringen vill se över hyresmodellerna för de fem kulturinstitutionerna Operan, Dramaten, Nationalmuseum, Historiska museet och Naturhistoriska riksmuseet. 

– Vi vill öppna för frågan om det finns en ännu bättre hyresmodell än de två vi har att välja på idag, sa finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) på en pressträff när han och kulturminister Parisa Liljestrand (M) presenterade regeringens inriktning framåt angående statens kulturfastigheter. 

De fem instituten är sedan 2001 de enda statliga museum som har en kostnadsbaserad hyresmodell. När hyreskostnaderna nu skenat för flera av dem, dels till följd av renoveringar men också till följd av ökade räntekostnader, har frågan om deras hyresmodeller åter aktualiserats. 

Så sent som 2020 rekommenderade en tidigare utredning, med uppdrag att titta just på en bättre hyresmodell för de fem institutionerna, att de går över till en marknadsmässig hyresmodell som är den modell som övriga museum inom staten tillämpar.

– Vi föreslog att det är värt att testa marknadsmässig hyressättning, som fastighetsverket tillämpar till vardags, för att undvika de problem som de här fem undantagna byggnaderna har haft, säger Goran Bogdanovic, som var sekreterare i utredningen, till Altinget. 

Oklart och oförutsägbart

Kostnadshyresmodellen har fått kritik bland annat för att innebära att kostnaderna är svårare för hyresgästerna att förutsäga och att det är oklart vem som ansvarar för vad när det gäller underhåll och större renoveringar.

För Nationalmuseum har modellen till exempel inneburit att man efter de omfattande renoveringarna 2014-2018 nu inte har tillräckligt med anslag för att betala de ökade hyreskostnaderna som ska täcka renoveringen. 

I den marknadsmässiga hyresmodell som den tidigare utredningen förslår att de fem institutionerna går över till finns en automatisk uppräkning av anslaget enligt pris- och löneomräkningen (PLO). 

– Det är en viktig fördel med att hyran följer marknadsutvecklingen, att det då finns en indexering som man får ta del av för att det följer marknadsvärdet. Det är därför vi landar i den rekommendationen, för då kommer de här institutionerna med i PLO-uppräkningen per automatik, säger Goran Bogdanovic. 

”Hänger inte på hyresmodellen”

Samtidigt löser inte själva hyresmodellen långt ifrån alla problemen med ökade kostnader, menar Goran Bogdanovic.  

– Nej, allting hänger inte på hyresmodellen. Men en del av de problem som har med underhåll att göra tror jag faktiskt har att göra med att verksamheterna kommer för nära besluten, att det blir för detaljstyrt.

Regeringen poängterar att båda de befintliga hyresmodellerna, kostnadshyra och marknadsmässig hyra har fått kritik. De vill därför att en ny utredning ska undersöka en tredje modell. Finansmarknadsminister Niklas Wykman vill dock inte ge några exempel på vilken tredje modellen som kan vara aktuell. 

– För oss är de centrala ingångsvärdena att det måste präglas av öppenhet och transparens. Man ska kunna förstå de här modellerna och det ska ge rätt incitament för hyresvärdar och hyresgäster, det är centrala ingångsvärden i de här modellerna, säger Niklas Wykman.

Kalkylhyra 

I utredningen från 2020 presenteras ett par ytterligare förslag utöver kostnadsmodellen och den marknadsmässiga hyresmodellen. Bland annat föreslår man som alternativ en så kallad kalkylhyra, en modell som påminner om den som Fortifikationsverket och Försvarsmakten tillämpar, där hyran beräknas på en genomsnittlig räntesats föregående år samt en beräknad riskpremie. 

 

I en annan alternativ modell delas hyran upp i en rörelsedel som betalas av verksamheten och en förvaltningsdel som staten finansierar direkt. 

– Men jag tror att riskerna är större med att testa nya saker som man inte har erfarenhet av när det finns en modell som man har erfarenhet av. Den ger dessutom en indexuppräkning för pris- och löneomräkningarna i verksamhetens förvaltningsanslag, säger Goran Bogdanovic.  

Enligt finansmarknadsministern hade regeringen sen tidigare planerat att presentera en översyn av hyresmodellerna i samband med höstbudgeten, en åtgärd som man nu presenterar tidigare med anledningen av den debatt som uppstått. När utredningen kommer att tillsättas eller hur lång tid den kommer att få på sig är inte spikat. 

– Vi kommer att arbeta med detta så skyndsamt som möjligt, säger Niklas Wykman. 

 {{toplink}}

Beslutskedja: Översyn av hyresmodell för vissa kulturinstitutioner

30/8
2018
20/8
2020
14/12
2020
5/5
2021
5/9
2023

Forrige artikel Regeringen föreslår nytt jobbskatteavdrag Regeringen föreslår nytt jobbskatteavdrag Næste artikel Riksdagen kräver miljonhöjning för att stärka säkerheten Riksdagen kräver miljonhöjning för att stärka säkerheten
Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

300 miljoner kronor extra till Regeringskansliet föreslås i budgeten nästa år för att fullfölja regeringens reformagenda. Under mandatperioden kommer regeringen ha ökat budgeten för den egna myndigheten med nära 30 procent. ”Det finns behov inom många områden”, säger Elisabeth Svantesson (M).