Riksdagen kräver miljonhöjning för att stärka säkerheten
Det säkerhetspolitiska läget i Sverige har försämrats. Nu stärker även riksdagen sitt säkerhetsarbete och vill se miljontillskott i höstens budget. ”Riksdagen behöver fungera oavsett händelse”, säger Niklas Åström, säkerhetschef.
Riksdagsförvaltningen, vars uppgift är att stödja de folkvalda riksdagsledamöterna, har höjt ambitionsnivån för säkerhetsarbetet med anledning av det försämrade säkerhetsläget i Sverige.
– Absolut så påverkas vi av omvärldsläget och den hotbild som riktas mot Sverige och riksdagen, säger Niklas Åström, säkerhetschef i riksdagen, till Altinget.
Nu vill myndigheten ha ytterligare drygt 16,9 miljoner kronor för 2024, och över 18 miljoner för 2025.
– Riksdagen behöver fungera oavsett händelse, också när det sker incidenter eller kriser, och i värsta fall krigsfara och krig.
Höjd hotnivå
I augusti höjde Säkerhetspolisen terrorhotnivån i Sverige till en fyra på den femgradiga skalan.
Är riksdagen i dag förberedd på eventuella händelser som kan ske?
– När det kommer till säkerhet så lämnar man aldrig några garantier, säger Niklas Åström som samtidigt understryker att det i dag både finns goda förutsättningar att förebygga oönskade händelser, och att hantera dem.
Han vill inte gå in på vilka åtgärder man vidtar med anledning av den höjda terrornivån men pekar på att säkerheten redan är en prioriterad fråga för förvaltningen.
– Såklart väger vi in höjningen men den ska nog snarare ses som en strategisk långsiktig bedömning som signalerar att det är ett allvarligt läge i Sverige och att det kommer förbli så över tid, säger han.
Nya regler
Nästa vecka samlas kungen, riksdagsledamöter, regering och diplomatkår i kammaren för att inleda det nya riksdagsåret.
För en del journalister innebär det en förändring jämfört med tidigare år när de som arbetar i riksdagen och vanligtvis inte passerar säkerhetskontrollen behöver göra det i samband med evenemanget.
– Vi utvärderar alltid våra evenemang och säkerhetsåtgärder löpande. Det är en av flera åtgärder som vi bedömt är nödvändiga för att det ska bli ett tryggt och säkert engagemang, säger Niklas Åström.
Han har själv en bakgrund på Säpo, och enligt honom har riksdagen en god samverkan med myndigheten och Polisen.
Riksdagsförvaltningen får löpande information och gör egna säkerhetsanalyser. Han vill dock inte gå in på hur hur hotbilden mot riksdagen ser ut i i dag.
– Självklart är riksdagen en stark symbol för demokratin och Sverige så det är ju ett läge där vi utmanas och där demokratin utmanas från flera håll, både vad gäller terrorism men också ett ganska högt underrättelsehot, inte minst efter Rysslands invasion av Ukraina, säger Åström.
Belastningsattack mot hemsidan
I våras slogs riksdagens hemsida ut av en belastningsattack. Niklas Åström vill inte kommentera enskilda fall men pekar på att en rad myndigheter drabbats av it-störningar den senaste tiden.
– Vi ser nu att man med små medel kan rikta väldigt mycket trafik mot enskilda webbsidor, och då är det klart att de kommer störas ut om du inte bygger enormt robusta system, säger han.
Samtidigt är det inte där Riksdagsförvaltningen vill lägga medlen man efterfrågar i underlaget till nästa årsbudget.
De över 16 miljoner som kan komma i nästa budget ska gå till de tekniska säkerhetssystem och den fysiska säkerheten. En stor del är också avsedda för informationssäkerheten i IT-miljöer kopplade till förvaltningens fastighetsverksamhet och de renoveringar som pågår av riksdagens byggnader.
– Det handlar bland annat om säkerhetsgranskningar och övervakning av IT-miljöer. Nu utvecklar vi också egna IT-miljöer för vår verksamhet. Det behövs medel för att utveckla och sen också förvalta dem, med supportmöjligheter och liknande, säger Niklas Åström.
Altinget har sökt Säkerhetspolisen med frågor om säkerheten och den hotbedömning som myndigheten gör, men hänvisas vidare till Riksdagsförvaltningen.
Regeringen vill se nya hyresmodeller för statens kulturfastigheter
Tidöpartierna vill sänka snusskatten – men förslag saknas i höstbudgeten
