Vem blir ny förbundskansler i Tyskland?

ANALYS. Armin Laschet har valts till ny partiledare för de tyska Kristdemokraterna (CDU). Men det är långt ifrån säkert att det blir han som efterträder Merkel som förbundskansler. I dagsläget talar allt mer för regeringschefen i Bayern, Markus Söder (CSU).

Redan 2018 lämnade Angela Merkel partiledarposten i CDU. I december 2018 vann dåvarande partisekreteraren Annegret Kramp-Karrenbauer (AKK) ett jämnt val mot Merkelantagonisten Friedrich Merz. Men AKK:s tid som partiledare blev kort. I början av 2020 kastade hon in handduken efter massiv kritik mot partiets agerande i delstaten Thüringen där CDU röstat på samma kandidat som högerpopulistiska Alternativ för Tyskland.

Merkelvän vinnare

Valet av hennes efterträdare har skjutits upp flera gånger på grund av corona. När en digital partidag till sist kunde hållas stod Armin Laschet som segrare, återigen var det Friedrich Merz som fick se sig besegrad i den andra valrundan.

Armin Laschet är i dag ministerpresident (delstatsregeringschef) i Nordrhein-Westfalen. Han anses ligga Angela Merkel nära politiskt och politiska bedömare i Tyskland menar att han vill fortsätta på Merkellinjen, att CDU ska vara ett brett parti och locka väljare i mitten.

Splittring

Samtidigt tar han över ett splittrat parti. Laschets vinst mot Merz, som stöddes av de konservativa delarna av partiet, var långt ifrån övertygande (521 röster mot 466). Det gör att Laschet nu måste försöka ena partiet.

Och det är bråttom. Redan i september är det parlamentsval. För Laschet gäller det att försöka bibehålla stödet som CDU och systerpartiet CSU har i opinionsmätningarna, mycket tack vare förtroendet för Merkel i coronakrisen.

I dag pekar mätningarna mot att CDU/CSU behåller regeringsmakten, men troligen med De Gröna som ny koalitionspartner.

Kanslerfrågan

Men frågan är vem som ska bli kansler? I Tyskland är det nämligen inte självskrivet att partiledaren också är kanslerkandidat. De tyska Socialdemokraterna (SPD) kommer till exempel att ställa upp med finansministern Olaf Scholz, trots att han förlorade partiledarvalet 2019.

Just nu bubblar den så kallade “K-frågan” i Tyskland. Laschet är nämligen vare sig tyskarnas eller CDU-väljarnas favorit som ny kansler.

I mätningen Deutschlandtrend (7/1) menar 55 procent av tyskarna och 80 procent av CDU-sympatisörerna att Markus Söder skulle vara en bra kansler. Motsvarande siffror för Armin Laschet är bara 27 procent (av tyskarna) och 32 procent (av CDU-sympatisörerna).

Delstatsval

Särskilt viktigt för Armin Laschet, om han ska kunna vända siffrorna, blir delstatsvalen i Baden-Württemberg och Rheinland-Pfalz den 14 mars. Om CDU gör ett bra val där ökar Laschets chanser.

Avgörs i april

Markus Söder och Armin Laschet ska ses och fatta ett beslut om vem det blir i april. Laschet tycks vara sugen, men samtidigt realistisk.

– CDU har varit som mest framgångsrikt när CDU:s partiledare också varit beredd att bli kanslerkandidat. Men man går in öppet i samtal. Om man redan innan visste vem det blir behöver man inte prata. Därför menar jag att vi ska diskutera det med CSU när det är dags, säger Laschet i en intervju med den tyska TV-kanalen Das Erste.

Tredje gången gillt

Markus Söder har inte heller sagt att han vill. Vissa bedömare menar att han vill vänta med ett besked tills han känner sig säker på att vinna valet. De två CSU-ledare som har försökt före honom (Franz-Josef Strauss 1980 och Edmund Stoiber 2002) misslyckades nämligen.

Men ska man tro statsvetaren Albrecht von Lucke är saken redan klar. Det blir Markus Söder.

– Bayraren kan långsamt börja packa sin väska till Berlin, säger han till Das Erste.

Forrige artikel SSU:s ordförande avgår – lämnar politiken SSU:s ordförande avgår – lämnar politiken Næste artikel Stenevis ambitioner för MP – modiga eller dumdristiga? Stenevis ambitioner för MP – modiga eller dumdristiga?
Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

300 miljoner kronor extra till Regeringskansliet föreslås i budgeten nästa år för att fullfölja regeringens reformagenda. Under mandatperioden kommer regeringen ha ökat budgeten för den egna myndigheten med nära 30 procent. ”Det finns behov inom många områden”, säger Elisabeth Svantesson (M).