Gotland vill ha civilförsvarspengar till vården
Region Gotland vädjar till regeringen om hjälp för att klara ekonomin. Att lägga en halv miljard av den föreslagna anslagsökningen till civilförsvaret på den gotländska sjukvården vore rimligt, anser regionledningen i ett brev till flera ministrar.
Brevväxlingen mellan sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) och Region Gotland, som Dagens Medicin var först med att uppmärksamma, inleddes inför ministerns besök på ön tidigt i somras.
Det första brevet inleds med en formell begäran om akut stöd till Gotland, som har uppdrag som både kommun och region. En lösning som enligt regionstyrelsens ordförande Meit Fohlin (S) och vice ordförande Andreas Unger (M) blivit allt mer ohållbar.
”Pågående lågkonjunktur med inflation och en extrem kostnadsutveckling, kryddad med kompetensbrist och ett ohållbart hyrsystem, gör att sjukvården inte kan bäras av 61 000 gotlänningar”, står det i brevet.
Ökade krav
Regionpolitikerna efterlyser en ö-politik och konstaterar att det strukturella underskottet i hälso- och sjukvårdens ekonomi som kan härledas till ö-faktorn beräknades till 300 miljoner kronor under förra året, vilket motsvarar 4,5 procent av Region Gotlands budget.
Ö-faktorn innebär bland annat att Gotland behöver kunna driva förlossningsklinik, akutmottagning och intensivvård, trots att befolkningsunderlaget egentligen är för litet och därför behöver kompenseras ekonomiskt.
Att staten dessutom ställer krav på ökad civilförsvarförmåga gör situationen än mer omöjlig, anser regionråden.
”Gotland har ett uttalat strategiskt läge i försvaret av Sverige. Vi måste ha en egen kapacitet på ön, i kris, krig och i fred. Vi behöver ett nytt akutsjukhus för öns eget behov, oaktat vilka krav säkerhetsläget ställer på oss. Det finns även krav och förväntningar på ett beredskapssjukhus framåt, men oklarheten kring vem som ska finansiera detta är stor. Hela världens ögon riktas mot Gotland just nu. skriver de.{{toplink}}
Men några löften om hjälp kommer inte från ministern i hennes brevsvar, vilket resulterade i ytterligare ett brev som också skickats till finansminister Elisabeth Svantesson (M),
civilminister Erik Slottner (KD) och Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar. I brevet hänvisas till försvarsberedningens rapport Stärkt försvarsförmåga. Där föreslås ökade anslag till civilt försvar med 3,5 miljarder kronor till 2026 och 8,5 miljarder till 2030 jämfört med nuvarande anslag. Enligt regionråden är pengarna inte låsta till försvar och borde därför kunna användas till gotländsk sjukvård.
”Därför föreslår vi att en del av dessa medel, cirka 0,5 miljarder kronor per år, avsätts för att upprätthålla en grundläggande nivå av hälso- och sjukvård på Gotland, i linje med
försvarsberedningens rekommendationer”, skriver regionråden.
Sakerna att ha koll på under EU-hösten
Tidigare officer blir ny ordförande i Försvarsberedningen
