Svenska Freds: Ta med säkerhets- och försvarsfrågorna in i valbåset

På söndag är det val. Glöm inte bort säkerhets- och försvarspolitiken när du ska rösta, skriver Svenska Freds- och Skiljedomstolsföreningens ordförande Kerstin Bergeå.

Med bara två dagar kvar till valet så blir den politiska debatten än mer intensiv. Alla partier har det senaste halvåret antagit en mer militaristisk politik som svar på Rysslands krig i Ukraina. Men det finns fortfarande stora skillnader i partiernas säkerhets- och försvarspolitik. De utlovade satsningarna på det militära försvaret kommer att påverka vilka resurser som finns till andra politikområden.

Det kommer även påverka Sveriges roll i världen och möjlighet att arbeta för fred i ett längre perspektiv. Det finns all anledning att ta med försvarsfrågorna in i valbåset.

Lite säkerhetspolitik i valdebatten

Trots att försvarspolitiska frågor på många sätt är mer aktuella än någonsin har de säkerhetspolitiska frågorna jämförelsevis litet utrymme i valdebatten. Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen har granskat de nio partier som får partistöd. I fokus står sex viktiga försvars- och säkerhetspolitiska frågor: Vapenexport, värnplikt, mördarrobotar, kärnvapennedrustning, försvar och samhällets krisberedskap samt Nato.

Efter en vår av tvära kast i säkerhetspolitiken, en inskickad intresseanmälan till Nato och en rekordstor ökning av försvarsanslagen är svensk politik på sätt och vis mycket annorlunda än för några månader sedan. 

Efter Rysslands folkrättsvidriga invasion av Ukraina ändrades flera partiers tidigare löften snabbt, texter på hemsidor skrevs om och motioner som tidigare dragit upp linjerna för partiets långsiktiga försvars- och säkerhetspolitik blev inaktuella.

Alla partier har mer militariserad politik

Säkerhetspolitik ses ofta som komplicerat och svårt. En av målsättningarna med vår valgranskning är att fler ska kunna bilda sig en egen uppfattning om hur man bäst skapar fred och säkerhet - och att fler ska våga ta plats i det säkerhetspolitiska samtalet. Ett annat mål är att säkerhetspolitiska frågor ska få större plats i valrörelsen och efteråt. 

I vår valgranskning kan vi se en trend där alla riksdagspartier på olika sätt formulerat en mer militariserad politik. Samtidigt som andra icke-militära säkerhetshot fått mindre plats i debatten - och i prioriteringarna. Människors säkerhet hotas inte bara av väpnad konflikt och krig.

Varifrån kommer pengarna?

Klimatförändringarna, psykisk ohälsa, rasism, ojämställdhet och bristande tillgång till sjukvård är frågor som rör vår säkerhet. Historiskt stora höjningar av försvarsanslagen har redan avlöst varandra och flera partier går till val på ytterligare satsningar och snabbare ökningar. Sällan tydliggörs var pengarna ska komma ifrån och vilka politikområden som partierna föreslår ska stå tillbaka. Det kan vara det område du bryr dig om mest. 

Med vår valgranskning hoppas vi bidra med ett tydligt och enkelt underlag till vad de olika partierna säger och tycker i säkerhetspolitiska frågor. Säkerhetspolitiken är inte de enda du måste ta ställning till i årets val, men den påverkar oss alla och bör därmed finnas i åtanke när du lägger din röst.

Forrige artikel Kommunerna blundar när skytterörelsen trängs undan Kommunerna blundar när skytterörelsen trängs undan Næste artikel Centrum för rättvisa: Dagtinga inte med medborgarnas integritet Centrum för rättvisa: Dagtinga inte med medborgarnas integritet
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.