Markhälsoåtgärder, stopp mot grönmålning, minskning av matavfall och naturrestaureringsreform. Det var inte lite som skulle betas av när en lag klubbades och förhandlingsmandat antogs av miljöministrarna under måndagen.

Vid årsskiftet ska en myndighet vara redo att varsamt guida gröna omställningsprojekt snabbt genom bland annat tillståndsprocesserna. Men regeringen vill också att näringslivet får en ytterligare ingång till dem själva, för att snabba på den gröna omställningen i näringslivet ytterligare.  

Med det nya parlamentet lär kompromisserna snarare luta åt höger än åt vänster. Därmed kommer unionens miljö- och klimatpolitik bli lite mindre ambitiös än vi vant oss vid. Men den viktigaste orsaken finns inte i det nya parlamentet, skriver Magnus Nilsson, klimatpolitisk analytiker och miljökonsult.

C-parlamentarikern Emma Wiesner fick ett underlag presenterat för sig en sen lördagsnatt i december i Bryssel. Där och då gjorde underlaget ett val lite lättare. Men sett till utfallet i Sverige, så är frågan om inte Wiesner blev förd bakom ljuset?

Under valborgsmässoafton är det sista chansen för remissinstanser att säga sitt om EU-kommissionens förslag till 2040-klimatmål och strategi för att öka den industriella koldioxidupptaget. De svenska myndigheter som hittills sagt sitt pekar på flera frågor att ta med i den fortsatta förhandlingen.

Sverige bör ta fram styrmedel och åtgärder för att öka kolsänkan med minst sju miljoner ton under de kommande åren för att med mer säkerhet kunna nå EU:s lagkrav. Det är ett av utkasten till förslag som Miljömålsberedningen ska ta ställning till.

Samtidigt som EU:s planerade åtgärd för att svara upp mot den biologiska mångfaldskrisen politiskt haltar, samlas de största jordbruks- och miljöintressena i Sverige bakom åtgärder som de vill se för att vända trenden på området. Ett av förslagen är att åter höja budgeten för åtgärder för värdefull natur.

Via ett nytt förpackningsavfallsdirektiv ska återanvändningen och materialåtervinningen öka i unionen under kommande år. Men en skrivning om kriterierna för returplast satte sig först i vrångstrupen innan den till slut kunde sväljas av EU-kommissionen.

Trots att Sverige fortsatt inte stod bakom tillbörliga aktsamhetsregelverket kunde ministerrådet ge grönt ljus till surdegen. Men från regeringskällor hoppas man kunna vända sitt tidigare nej till ett ja, för att därefter lägga krut på att göra kraven så lätta som möjligt att efterleva.

Frustrationen över frånvaron av politik som minskar utsläppen här och nu skiner igenom i den ansvariga ministerns eget parti. Men ledningen hoppas kunna presentera en berättelse som förhoppningsvis ska slå rot.

SD:s önskemål om att riva upp delar av EU:s klimatpaket har delvis stöd i flera av EU-regelverken. I samband med valet har bland annat EU-kommissionen möjlighet att lägga ut två rapporter med lagförslag, som kan stöpa om delar av unionens klimatramar. Men troligen inte på det sätt som SD önskar.

I mars ska regeringen vara klar med den nationella strategin för klimatanpassning. Innan arbetet färdigställs borde fler perspektiv tas med, som hur var tredje tjänsteman påverkas av klimatförändringarna. Det uppmanar ordförande för TCO, Therese Svanström, regeringen.