Tidö hann inte snacka – företagsansvarslag passerade ändå

Av | | Skriv ut

Trots att Sverige fortsatt inte stod bakom tillbörliga aktsamhetsregelverket kunde ministerrådet ge grönt ljus till surdegen. Men från regeringskällor hoppas man kunna vända sitt tidigare nej till ett ja, för att därefter lägga krut på att göra kraven så lätta som möjligt att efterleva.

Kraven på större europeiska företag att hålla koll på sina leveranskedjor ur bland annat ett miljö- och mänskliga rättighetsperspektiv har varit en långkörare i europeiska lagstiftningsmaskineriet.

Men under fredagen kom vit rök från lagstiftaren som hittills satt käppar i hjulen till den överenskommelse, som först togs i december.

Det spanska ordförandeskapets överenskommelse med parlamentet flög nämligen inte i bland annat Sverige, Italien och Tyskland. Tidöregeringen har kontinuerligt annonserat att de inte kunde backa de krav som ställts, bland annat för att de ansetts administrativt betungande.

– För att begränsa dessa bördor driver regeringen att direktivets omfattning och skyldigheter väsentligt begränsas. Regeringen anser att tröskelvärdena för antal anställda och omsättning bör höjas så att färre företag omfattas av direktivet, sa ansvariga ministern Ebba Busch bara i veckan i riksdagen.  

Men det belgiska ordförandeskapet har kontinuerligt sonderat stöd för ett nytt mandat, och på fredagen kunde det firas hos den ansvariga parlamentarikern, Lara Wolters från Nederländerna. 

Fick Busch som hon ville?

Förslagets ”tillbörliga aktsamhets”-krav omfattar dock långt färre företag än vad som ursprungligen förespråkades av huvudrapportören själv.

Redan när det ansvariga utskottet i parlamentet satte ner foten i april fick Wolters sänka ribban på sin ambition, genom att acceptera en gränsdragning av ”scope” till 250 anställda och en omsättning över 40 miljoner euro i EU.

{{toplink}}

I den preliminära överenskommelsen som togs i rådet i december var sedan gränsen satt vid 500 anställda och en omsättning på 150 miljoner euro.

Men i det bud som nu fick grönt ljus i rådet sjönk omfattningen ytterligare.

Efter att förra veckan ha stött på patrull vid att försöka sätta gränsen vid 300 miljoner euro, och 1000 anställda, blev det i stället ett omsättningskrav på 450 miljoner euro som till slut kunde samla kvalificerad majoritet i ministerrådet.

93 företag i Sverige – först och främst

I praktiken innebär det att omfattningen av företag som omfattas av kraven i ett första led minskar med 70 procent från förslaget veckan innan, och för svensk del omfattas uppskattningsvis bara 93 företag av direktivets helhet, även om underleverantörer också ska få koll på sina värdekedjor.

– Vi välkomnar att direktivet röstades igenom, men det är svårt att glädjas när innehållet urvattnats på en rad viktiga områden. Att så få företag omfattas är en oerhörd urholkning av lagens syfte; att skydda miljön och människor vars rättigheter kränks i globala värdekedjor. Att Sverige inte ens kunde ställa sig bakom den här versionen är obegripligt, säger Alice Blondel, kanslichef på Swedwatch i en kommentar.

Hann inte sondera med SD

Under fredagens möte mellan EU-ambassadörerna kunde en kvalificerad majoritet nås i rådet. Men Sverige var fortsatt inte med på tåget av ja-sägarna. Från regeringskällor ska dock orsaken inte längre vara att budet är oaptitligt.

I stället reserverade Sveriges ambassadör sig i omröstningen för att regeringen inte hann samordna den senaste kompromissen med SD, som tidigare varit med i gemensamberedning av förslaget. Anledningen uppges vara att förslaget landade på regeringens bord först på onsdagskvällen, vilket ska ha ansetts göra samordningsprocessen för tajt.

{{toplink}}

Klimat- och näringsdepartementet ska nu till Näringsutskottet nästa vecka för överläggningar i frågan. Förhoppningen är enligt Altingets källor att den tidigare nejrösten från i vintras nu ska bli ett ja när lagen troligen sedan slutstämplas som en så kallad ”A-punkt” senare i vår.

Så lite krav som möjligt

Bland svenska branschintressenter har tongångarna varit hårda mot regeringens tidigare skeptiska hållning.

Men samtidigt har det också funnits kritik från paraplynäringslivsintressen mot de krav som föreslagit ställas på företagen.

Fokus ska därför enligt Altingets uppgifter nu vara att ”göra regelverket så lättefterlevt som möjligt” när den svenska implementeringen inleds.

Altinget.se
Forrige artikel Han ska säkra Centerpartiets revansch: ”Skam den som ger sig” Han ska säkra Centerpartiets revansch: ”Skam den som ger sig” Næste artikel Parlamentschefen: ”Jag hoppas fler svenskar ska rösta” Parlamentschefen: ”Jag hoppas fler svenskar ska rösta”
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.