LRF, WWF och Naturskyddsföreningen: Återställ budgeten för värdefull natur

Under miljörådsmötet i Bryssel var det egentligen tänkt att en tung miljöreform slutligt skulle klubbas i måndags. Men när medlemsländerna för stunden ser ut att ha gått ifrån sitt tidigare löfte till parlamentet att ”röstar ni ja, så gör vi det också”, så vacklar situationen betänkligt för naturrestaureringslagen.

Oavsett hur det går i det europeiska lagstiftningsarbetet, så kvarstår faktum: Sverige har tillsammans med unionen skrivit under den uppdaterade konventionen om biologisk mångfald som syftar till att bromsa artutdöendet. Och åtgärder krävs redan nu för att nå delmålen till år 2030.

I december ska Miljömålsberedningen leverera en strategi med etappmål, styrmedel och åtgärder som bidrar till Sveriges åtaganden inom EU och internationellt för naturvård och biologisk mångfald.

Det har visat sig kärva kring vissa delar i det arbetet nationellt. Men i veckan har tre centrala parter i det politiska landskapet, Lantbrukarnas riksförbund, Världsnaturfonden WWF och Naturskyddsföreningen, kunnat enas om fyra förslag för hur man ser att fler insatser kan göras för att nå målen.

– Det är en massa bråk och protester kring det här i EU. Men vi har försökt att jobba lite tvärtom i Sverige, säger WWF:s Jenny Jewert till Altinget.

Förutom en tidigare gemensam enighet kring vikten av våtmarksåtgärder – som de tryckt på under flera år – är nu de största miljö- och lantbruksintressena överens om fler åtgärder.

Bland annat att uppmana regeringen till att skrota återbeskogningsplikten nära jordbruksmark, skjuta till miljarder till naturvårdsbudgeten samt förstärka det riktade stödet till att restaurera betesmarker.

Som smörjmedel till att också kunna få fler aktörer att kunna ta del av de stöd – förespråkas att det likt Leva-samordnare som arbetar med vattenfrågor, ska införas åtgärdssamordnare för biologisk mångfald.

– För det handlar om många små åtgärder som enskilda markägare kan göra. Så den metoden med lokala åtgärdssamordnare kommer att fungera bra med båda de här områdena, säger LRFs Markus Hoffman till Altinget, som också pekar på att Naturvårdsverket fört fram åtgärden i sin fördjupade utvärdering av miljömålsarbetet.

SD: Flera bra förslag

I veckan lade organisationerna gemensamt fram sitt förslag till riksdagsledamöter, och en av dem som tog del av förslagen var SD-ledamoten Staffan Eklöf.

Eklöf, som har en bakgrund på Jordbruksverket och som leder regeringens utredning om skogsträdsförädling, ser mycket positivt på flera av förslagen, och framför allt att det kommer från parter som inte alltid annars är överens.

– Där de kan enas så ger det ju en annan styrka, säger Eklöf till Altinget.

Han ser bland annat positivt på en slopad återbeskogningsplikt inom 15 meter från jordbruksmark.

– Vi har diskussioner i partiet om vikten av brynmiljöer och har jobbat för det i motioner. Så det är en av de sakerna vi vill jobba för, säger Eklöf, som tillägger att han inte vet om partiet just förespråkat motsvarande förslag.

Samtidigt lyfter han att det är ansträngt budgetläge, vilket gör att begäran om att återställa tidigare års budget på naturvård, och därtill förstärka den, inte är den lättaste att hörsamma.

Det är dock positivt att de andra förslagen inte kräver lika stora budgetsatsningar. I exempelvis fallet med att anställa samordnare på länsstyrelserna för att underlätta för projektgenomförande, bedöms budgeten som mest behöva förstärkas med 50 miljoner kronor årligen.

– Det är en intressant ingång. Och det verkar ju kunna ge en god utväxling på det, så det är helt klart ett intressant förslag, fortsätter Eklöf.

En förstärkning av restaureringsstödet till betesmarker har SD identifierat och spelat in i budgetförhandlingarna för 2025 redan tidigare. Men det är en betydligt mindre förstärkning än 120 miljoner per år, som branschintressena och även Naturvårdsverket efterfrågar i sitt budgetunderlag.

– Stöd till restaurering av betesmarker är just en sådan åtgärd som vi letar efter, för det har också synergieffekter för både miljö och ekonomi. Då är det extra intressant, säger Eklöf.

Får Sverige stöd för sin hållning? 

Hur EU-lagstiftningen landar återstår att se. Orsaken till att förslaget nu hänger löst, är att Ungern valt att gå ifrån sin tidigare positiva hållning till att nu rösta nej.

Premiärministerns rådgivare Balázs Orbán sa till Politico att orsaken till deras omsvängning baseras bland annat på det som anses vara irrationella mål.

– Det helt enkelt går emot sunt förnuft i många områden, sade han.

Det belgiska ordförandeskapet lär inte, enligt Altingets uppgifter, lägga fram lagstiftningen till EU-ambassadörerna för att ge ett näst sista grönt ljus innan de säkrat att de har tillräckligt med stöd.

Därmed hamnar förslaget troligen i skrivbordslådan tills dess att något eller några av skeptiska länderna ändrar sig. Att rådet inte klarar av att stå fast vid sitt tidigare löfte beskrivs som ”nästintill unikt” av de källor Altinget talar med. Men agerandet strider samtidigt inte mot processkraven för hur lagstiftning tas fram i EU. 

{{toplink}}

Sverige tillhör med Italien, Polen och Nederländerna de länder som tidigare annonserat att de röstar nej, medan Belgien, Österrike och Finland hittills avstått från att ta ställning till förslaget. Finlands Petteri Orpo (Samlingspartiet) kommenterade situationen till Yle under förra veckans Europeiska råd.

– Den har förbättrats under tiden, men vi har i praktiken varit återhållsamma. Nu i slutskedet lutar det mot att vi inte godkänner förslaget, sa Orpo.

Fortsatt samarbete mellan intressenterna oavsett

För LRF:s del hänger inte efterfrågan på de nationella åtgärderna på att EU-regelverket kommer på plats.

– Det gör det ju inte. För de här fyra åtgärderna är av lite annan karaktär än naturrestaureringslagen. Så det är ingenting som stör ut varandra, säger Markus Hoffman.

Han tillägger att samarbetet mellan organisationerna nu kommer att fortsätta, även om strategin för att få med politiken på fler åtgärder framöver inte lagts fast.

– Men vi har bestämt att vi ska hålla fortsatt kontakt i den här gruppen. Vi kommer att ha möten framöver och fortsätta prata med varandra, och se om det växer fram konturer av någon ny gemensam aktivitet.

Läs mer om LRF, WWF och Naturskyddsföreningens förslag här

jacob@altinget.se