Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”
300 miljoner kronor extra till Regeringskansliet föreslås i budgeten nästa år för att fullfölja regeringens reformagenda. Under mandatperioden kommer regeringen ha ökat budgeten för den egna myndigheten med nära 30 procent. ”Det finns behov inom många områden”, säger Elisabeth Svantesson (M).
Anslaget till Regeringskansliet föreslås öka med nästan 1,5 miljarder de kommande tre åren. Sedan regeringen tillträdde motsvarar det aviserade tillskottet en ökning med nära 30 procent, närmare 2,5 miljarder kronor till och med 2027.
Utöver uppräkningen för pris- och löneräkningar får myndigheten nästa år 200 miljoner kronor för säkerhetsinsatser i utrikesförvaltningen och på departementen. Men extra medel ska de kommande tre åren också gå till att fullfölja regeringens reformagenda. Det framgår av regeringens och Sverigedemokraternas budgetpropositionen som lämnas till riksdagen på torsdagen.
300 miljoner kronor om året avsätts för ändamålet, bland annat för att ”omhänderta en större mängd betänkanden som ska omsättas till lagstiftning”.
– Det finns behov inom många områden. Med de straffskärpningar och bestämmelser som vi har gjort för att komma åt kriminaliteten så krävs det också resurser, utredningar och annat för att få till stånd den politik vi vill genomföra, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) till Altinget.
Sammanlagt får Regeringskansliet ett förvaltningsanslag på drygt 10,4 miljarder nästa år.
”Ett otyg”
Martin Ådahl, ekonomisk-politisk talesperson för Centerpartiet, är kritisk till regeringens beslut.
– Det är ett otyg att vi i politiken tillskansar oss mer och mer administrativa, byråkratiska resurser. Uppenbarligen så är det inte det som gör att man för en bra politik, utan det är att man har rätt prioriteringar, säger han till Altinget.
– Armén av rådgivare och av kringpersonal i den svenska politiken verkar bara svälla mer och mer. Det är ett internationellt fenomen som har gått särskilt snabbt i Sverige.
Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson Ida Gabrielsson tycker inte heller det är nödvändigt.
– Regeringen, många av dem verkar mest sitta och twittra. De kanske kan börja arbeta lite.
Oklart var pengarna hamnar
Enligt finansministern är det ännu inte klart på vilket departement pengarna kommer att landa.
– Det är myndighetschefen som får besluta om detta. Nu lämnar vi den här budgeten till riksdagen och sen får myndigheten, det vill säga Regeringskansliet, avgöra det, säger Svantesson.
Chef för Regeringskansliet är statsminister Ulf Kristersson (M) och fördelningen mellan departementen beslutas vanligtvis av regeringen. Rent praktiskt bestäms det dock på en lägre nivå i myndigheten, enligt finansministerns pressekreterare.
Är det rimligt att ni ökar Regeringskansliets anslag med 2,4 miljarder kronor under er mandatperiod samtidigt som ni vill effektivisera andra delar av stadsförvaltningen?
– Vi har ju också effektiviserat i år. Vi har många avdelningar och enheter som har haft besparingar, så det är inte så att vi bara har ökat. Tvärtom.
Förstärkningen på 300 miljoner kronor de kommande tre åren sker även med anledning av det svenska Natomedlemskapet och mot bakgrund av Rysslands invasion av Ukraina, enligt budgetpropositionen. {{toplink}}
Skolverket ska spara
Så mycket får myndigheterna