I kristid kan den växtbaserade sektorn bli avgörande
Sverige saknar i dag i princip helt inhemsk produktion av insatsmedel. Men det finns en lösning och insipiration att hämta på andra sidan sundet i Danmark. Ta chansen nu, regeringen. Våga satsa på växtbaserade sektorn. Det skriver Per Frank, ordförande och Sara Paulsson, vice ordförande Växtbaserat Sverige.
Af Per Frank och Sara Paulsson
Ordförande respektive vice ordförande, Växtbaserat Sverige
Regeringen och dess tidigare utsedda utredare Ingrid Petersson har satt ljuset på vikten av att trygga livsmedelsberedskapen i Sverige. I Petersson utredning framgår att det kommer att krävas flera förbättringsåtgärder för att öka livsmedelsberedskapen i Sverige.
{{toplink}}
Detta är av yttersta vikt med tanke på att det svenska Natomedlemskapet ställer nya krav på svensk civilberedskap som understödjer den militära beredskapen i kristider, vilket bland annat framhålls i utredningen och som är fokus när Nordiska inisterrådet träffats i Karlstad för att signera en deklaration om beredskap och robusthet inom rådets sektorer (fiske, akvakultur, jordbruk livsmedel och skogsbruk).
Dock är livsmedelskedjan mycket komplex, vilket inte minst har visat sig under de senaste årens oroligheter med krig, pandemi och klimatkatastrofer (svål svår torka som kraftig nederbörd). Händelser som alla belyser behovet av ökad resiliens i livsmedelskedjan.
Sverige saknar inhemsk produktion
Det bästa sättet att trygga livsmedelsförsörjningen i Sverige är att säkerställa att vi har sunda och konkurrenskraftiga företag i livsmedelskedjan, samt att vi har en välfungerande inre marknad i EU. Livsmedelskedjan är global och väldigt komplex. Sverige saknar i princip helt inhemsk produktion av insatsmedel såsom bränsle, växtskydd, gödning och till viss del utsäde.
Vi i Sverige behöver därför se oss som en naturlig del av EU:s inre marknad och vårda och värna vår tillgång till den. Rätt utformad kan den gemensamma jordbrukspolitiken i kombination med den fria rörligheten för varor på den inre marknaden bidra till att stärka försörjningstryggheten.
Utöver att värna den fria rörligheten och kämpa för en rättvis, gemensam jordbrukspolitik på EU-nivå finns det också saker att göra på den nationella nivån. Här hemma i Sverige är det viktig att beslutsfattare ser potentialen som de växtbaserade livsmedlen kan spela när det kommer till försörjningstrygghet.
Växtbaserat Sverige har publicerat sin branschrapport Växtbaserat för en ny tid som särskilt lyfter fram hur ökad produktion och konsumtion av växtbaserade livsmedel i sig kan stärka livsmedelsberedskapen. Mer växtbaserad produktion och konsumtion minskar sårbarheten eftersom odlingsmark används mer effektivt genom att det som odlas används till mat och dryck i stället för att användas som djurfoder.
Inspireras av Danmark
Sverige har goda förutsättningar att öka produktionen av grödor som är bättre anpassade till svenska odlingsförutsättningar. Därtill är ofta hållbarheten längre hos växtbaserade produkter, vilket gör dem utmärkta att ha i olika typer av beredskapslager, vilket noterats redan 2018 av bland annat Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i deras rapport Livsmedelsproduktion ur ett beredskapsperspektiv. Rapporten från MSB och SLU lyfter också vikten av växtodling för humankonsumtion som en central del av lösningen.
Men omställningen till att producera grödor för humankonsumtion i stället för till djurfoder kommer inte att sköta sig helt själv. För att stötta bönder att våga satsa på ett växtbaserat jordbruk måste reglervek och subventioner vara konkurrensneutrala för växtbaserade kontra animaliska produkter.
Inspiration kan hämtas från exempelvis Danmark, där den danska regeringen och folketinget har slutet ett avtal för att stödja den gröna omställningen inom jord- och skogsbrukssektorn och säkerställa en förbättring av den danska vattenmiljön och naturen i jordbrukslandet. En central del av avtalet handlar om finansiellt stöd till omställningen till växtbaserade livsmedel, en bransch som den danska regeringen har pekat ut som ett framtida tillväxtområde som kommer att skapa nya intäkter och jobbmöjligheter.
Regeringen har ett ypperligt tillfälle att likt Danmark våga peka ut den växtbaserade sektorn som en viktig del av den svenska jordbrukspolitiken när Livsmedelsstrategin presenteras. Genom att inkludera en handlingsplan för växtbaserat skulle regeringen kunna skapa en livsmedelsstrategi som minskar sårbarheten i livsmedelsförsörjningen, som omfamnar både det animaliska och växtbaserade lantbruket samt värnar folkhälsan och klimatet.
Så kan vi rädda nattågstrafiken
