Socialdemokraternas kovändning om Nato blev avgörande för opinionsskiftet
När Socialdemokraterna beslutade om att ansluta Sverige till Nato följdes ett dramatiskt skifte i den svenska opinionen. En grupp forskare vid Umeå universitet har undersökt anledningarna till vad som beskrivits som det största och snabbaste opinionsskiftet i svensk historia.
Efter Rysslands invasion av Ukraina övergav Sverige en lång säkerhetspolitisk tradition av alliansfrihet och ansökte om medlemskap i Nato. Även i befolkningen skedde ett skifte. Från att 29 procent var för ett medlemskap före invasionen tyckte 64 procent att det var ett bra förslag efter.
Svenskarnas alltmer positiva inställning till försvarsalliansen kan visserligen ses som ett allmänhetens svar på en krissituation, men det räcker inte som förklaring enligt en ny studie från Umeå universitet.
– Vi visar att det efter invasionen fortfarande var många som var emot ett svenskt Natomedlemskap, säger Jeffrey Mitchell, universitetslektor och medförfattare till undersökningen.
Tillsammans med tre forskarkollegor har han genomfört en enkätundersökning bland universitetsstudenter. Vid tre olika tillfällen har de fått svara på frågor om sina politiska åsikter. Studenternas inställning till Nato undersöktes efter invasionen, efter ansökan och ett år efter invasionens startdatum.
På vilket sätt har svenskarnas inställning till Nato förändrats över tid?
– Efter att Socialdemokraterna ändrade ståndpunkt i frågan speglades det också i den allmänna opinionen. Många gick från att vara emot till att vara för ett Natomedlemskap, säger Jeffrey Mitchell och fortsätter:
– När beslutet att gå med i Nato blev en politisk realitet fick det folk att bestämma sig i frågan.
Partiernas budskap spelar roll
Det är inte ovanligt att befolkningar sluter upp bakom sin regering i osäkra tider, något som inom forskningen kallas för ”rally around the flag”-effekten. Även om studien tillskriver effekten viss relevans för skiftet kan den inte ensamt förklara åsiktsskiftet, enligt forskarna.
Osäkra väljare på vänsterkanten var exempelvis mer benägna att vara emot ett Natomedlemskap efter att beslutet togs. Enligt forskarna beror det på att Vänsterpartiet, till skillnad från Socialdemokraterna, inte ändrade sin ståndpunkt och förblev kritiska till ett svenskt medlemskap.
Även om den internationella krisen hade en effekt på opinionen menar forskarna alltså att politiskt ledarskap och agendasättande spelade den avgörande rollen för skiftet.
Vad säger studiens resultat oss, vilka är lärdomarna?
– Vår slutsats är att en kris i sig inte nödvändigtvis räcker för att förändra folks politiska åsikter. För att ett opinionsskifte ska ske måste en krissituation utnyttjas rent politiskt för att människor ska sluta upp bakom sina politiska ledare. Vi kan även visa att opinionsskiftet destillerades från folks tidigare politiska preferenser, säger Jeffrey Mitchell.
Carl Bildt får mer tid
Myndigheter slås samman
