Svensk balansgång när restaureringsmål ska sättas på pränt
(Foto: Fredrik Sandberg / TT )
Arbetet med ett regelverk för naturrestaurering dras åt olika håll av de två lagstiftarna. EU-parlamentets miljöutskott siktar på att höja den övergripande ambitionsnivån, medan ministerrådet försöker hamra fram lättnader för att göra målen mindre ”omöjliga” att nå.
Efter att EU:s regeringar enats om höjda klimat- och miljömål, bland annat som en del av inspelen till de biologiska mångfaldsmålen i Montreal, följer nu arbetet med regelverken.
Men förhandlingarna om ett av regelverken, naturrestaureringsförordningen, har inte gått helt lätt till.
Detta trots de uttalade nyttorna, där bland annat EU-kommissionen argumenterat att varje investerad euro ger mellan åtta och 38 euro tillbaka.
– När du förhindrar jorderosion, agerar du för livsmedelssäkerhet inte bara på lång sikt, utan också på kort sikt. När du återställer våtmarker undviker du översvämningar i städerna nedströms, argumenterade miljökommissionären Virginijus Sinkevičius när förslaget presenterades.
Bindande mål absolut – men de måste kunna nås
Även om det sedan tidigare finns regelverk på plats för att få unionen i riktning mot att nå de mål man nu satt upp, via framför allt art- och habitatdirektivet, så har arbetet hittills inte alls gått vägen.
Nu behöver insatserna höjas rejält, det är de flesta representanterna eniga om. Men hur det ska gå till råder det större oenighet kring.
Miljöutskottets senaste utkast till kompromissförslag från den 30 mars har nu landat på partiföreträdarnas bord. Siktet är inställt på omröstning om mindre än två månader. Dessförinnan väntas också inspel från bland annat jordbruksutskottet.
Samtidigt driver det svenska ordförandeskapet på för att lägga grunden för en kompromiss mellan medlemsländerna i juni.
Och inriktningarna hos de två lagstiftarna skiljer sig, inte helt oväntat, åt.
Höjda övergripande mål
Vid sidan av den infekterade debatten om grönytor i städer, så finns det ett stort antal andra hett debatterade frågor.
Miljöutskottets huvudförhandlares utkast till kompromiss föreslår bland annat att det övergripande målet utökas, så att ”effektiva och areabaserade” restaureringsåtgärder ska vidtas i minst 30 procent av unionens land och havsyta till år 2030, relativt tidigare målsättning på 20 procent. Omräknat i Sverige skulle det då röra sig om omkring 12 miljoner hektar, bara på land.
Därtill föreslås det att de mer specifika restaureringskraven i artikel 4 ska bli än skarpare, vilket går emot bland annat de inspel som kommit från svenska remissinstanser. Bland andra har Naturvårdsverket varit ovanligt tydliga med att det kommer att krävas undantag från de krav som föreslagits som ”inte är genomförbara”. För att undvika att direkt hamna i EU-domstol, anses det därför centralt att få till lättnader hos flera medlemsländer.
Alla samtidigt – eller viktigast först?
En av de förändringar som parter både inom ministerrådet och parlamentet särskilt trycker på för, är att restaureringsåtgärder inte ska behöva ske inom varje naturtyp. I stället förespråkas det att de övergripande målen kan stå kvar, samtidigt som medlemsländerna får sätta in åtgärder där de behövs främst.
– Annars riskerar vi att tvingas göra åtgärder där behoven inte är som störst, säger en förhandlare.
Det gäller särskilt i relation till kraven i artikel 5, att avgöra vilka åtgärder i marin miljö som behöver vidtas, fortsätter en källa insatt i förhandlingarna.
– Där saknar många parter till och med kunskap om hur läget är idag.
Tajta tidsramar
Sverige är samtidigt ett av de länder som är mest skeptiskt till regelverket, då flera av målen anses påverka svensk skogspolitik, som enligt EU-fördragen är en nationell kompetens.
Hur kommer det sig då att Sverige driver på så intensivt för att nå en överenskommelse vid miljörådet i juni? Jo, alternativet att låta spanjorerna ta över kompromissbyggandet skulle kunna bli än värre ur ett svenskt perspektiv. Efter senaste årens torka och andra naturkatastrofer, ses nämligen EU-krav på åtgärder för att bygga upp naturlig motståndskraft som något mer välkommet i ett stort antal andra medlemsländer.
Miljökrav ska sänkas vid besök av utländska förband
Generaldirektören: Det är dags för en expansion av yrkeshögskolan
