Slit-och-släng-stopp på plats – Björk (V) försiktigt optimistisk

Ramarna för nya produktkrav på EU-marknaden är satta, men från ansvariga vänsterförhandlaren saknas ett antal prioriterade frågor i resultatet. ”Det här var det bästa vi kunde åstadkomma nu”, säger Malin Björk (V).

De nya ekodesignreglerna som förhandlades färdigt i måndags natt ska stegvis stöpa om produktkraven för nästintill alla produkter som sätts ut på EU:s marknad. Målet är att göra det lättare för hållbara inköp, förlänga livslängden på produkter, och därefter utnyttja materialen i återvinningssteget.

Men under förhandlingen har bland andra vänstergruppens förhandlare Malin Björk ställt sig kritisk till att företagen själva ska få en för stor makt att sätta reglerna själva. Malin Björk har bland annat sagt att ”regelverket kan bli ett slag i luften”.

Men i slutändan ser hon att paketet ändå kommer att leverera.

– Nu får vi ändå ett antal delegerade akter från kommissionen. Det kommer komma ut förslag som kommer att innebära krav på de som placerar produkter på EU:s marknad. Jag tycker att det går längre, särskilt sett till att det tidigare främst handlat om energieffektivisering, säger hon till Altinget.

{{toplink}}

Även om Björk ser att en stor del av ansvaret nu ligger på att kommissionen också fortsatt får en press på sig att lägga fram detaljreglerna för olika produktkategorier, konstaterar hon i alla fall en seger i att det i överenskommelsen läggs fram en tydlig beställning på att detaljerade produktkrav ska komma på ett antal produktkategorier.

I överenskommelsen ställs det nämligen krav på att det inom nio månader efter det att regelverket träder i kraft ska inledas en process för detaljkrav på produkter inom kategorierna järn, stål, aluminium, textilier, möbler, däck, rengöringsmedel, färger, smörjmedel och kemikalier. 

– Det är klart. Vi hade velat se skarpare skrivningar, och att det bara ska bli ”hållbara produkter” på marknaden. För i slutändan så blir det ju mycket kring att konsumenter ska välja. Och man ska kunna göra det på ett informerat sätt, säger Björk och fortsätter:

– Men jag tror att det ändå kommer att driva industri och andra i den riktningen. Att man vill ha mer. Att man kommer att vilja placera mer hållbara produkter på marknaden.

Även om det ”hållbarare valet” kräver en medveten konsument ser hon samtidigt att de digitala produktpassen som införs, med exempelvis information om återvinning, bland annat kommer att underlätta för att minska på ”avfallsberget”.

– Jag tror ju det. Men det är en skjuts som hade kunnat vara större. Det här är en början. Och, med handen på hjärtat, så kommer det ju också bero på den kommissionens mandat att fortsätta ett effektfullt arbete på det här, säger Björk och fortsätter:

– Vi har haft en kommission som har velat leverera på det här miljö- och klimatbaserade områdena. Och vi står väl alla med vissa farhågor och funderingar kring hur det ska bli. Men det här var det bästa vi kunde åstadkomma nu. Det vi gör nu är att öppna dörrarna för att kunna gå längre.

Kemikaliestrid in i slutet

Från miljömärkningssamarbetet ECOS beklagas samtidigt att den cirkulära styrningen inte blir stark nog genom att kemikalieregleringen skärps.

Men här ser Björk det ändå som en vinst att vissa nya ramar togs in i skrivningarna.

– Rådet var väldigt tydliga med att REACH skulle ha hand om det och inte ha dessa regler här. Vi ville få att det var någon form av bro däremellan. Och vi har ändå fått in en skrivning om kemikaliesäkerhet och att det skulle vara gränsvärdesbaserade ramar som sätts för nya produkter. Det gick rådet med på sent i måndags. 

Leverans i praktiken?

Från konsumentorganisationssamarbetet BEUC riktades det samtidigt kritik mot att kraven på efterlevnadskontroll av de nya produktkraven haltar. Malin Björk känner igen kritiken, då den också väcktes när hon var vänstergruppens förhandlare för föregångaren till den större ekodesignreformen, där regler för nya batterier sattes upp.

– Det kommer bli upp till medlemsländer att hantera detta, samt att också ha sanktioner om man inte lever upp till sak och ting. Men i slutändan så är det också kommissionens uppdrag att se till att efterlevnaden sker i de medlemsstaterna, säger Björk och fortsätter:

– Men jag kan också tänka att det kan inte alltid vara som parlamentet säger, ”att vi ska ha en ny europeisk myndighet som kontrollerar detta”.

Från Vänsterpartiet ser man hellre att kontrollen bör ske på nationell nivå.

– Då kan det snarare vara så att man ska stärka upp dem, så att de ska samarbeta bättre mellan medlemsländerna. {{toplink}}

Inte klart förrän det är klart

Måndagsnattens överenskommelse beskrivs som ”klar”, men Björk pekar samtidigt på att det fortsatt saknas en överenskommelse kring ett avgörande kapitel i förhandlingen för hennes del. Nämligen regelverket för att underlätta för så kallad grön offentlig upphandling, i artikel 58 i regelverket.

Där kunde inte parterna enas under måndagen, utan det blir en fråga som får lösas ut på ”teknisk nivå”. Men det gör den inte mindre politiskt viktig, påpekar vänsterförhandlaren.

– För oss från vänstern är det väldigt viktigt. Offentlig upphandling har ju varit en bromskloss i så mycket, både för klimat- och miljörelaterat arbete, säger Björk och fortsätter:

– Så att om vi kan slå in en kil i "lägsta priset vinner", och göra någonting bättre, så kommer det kunna ha oerhört stor påverkan. Det kan kanske bli också någon slags mätare på om det här får en reell påverkan i slutändan. 

Forrige artikel Försvarsmyndighet tycker Solna är för litet Försvarsmyndighet tycker Solna är för litet Næste artikel SCB och Boverket ska ta fram karta över utanförskap SCB och Boverket ska ta fram karta över utanförskap
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.