Kullgren (KD) om naturrestatureringen: Nu får vi jobba på
(Foto: Jacob Hederos)
Frågan om vilka utgångspunkter som Sverige ska ha när naturrestaureringsinsatserna ska mätas klättrar rejält på landsbygdsministerns agenda, efter att EU-regelverket antagits.
En av de främsta förespråkarna för att stoppa naturrestaureringslagen såsom det färdigförhandlade resultatet såg ut – landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) – får nu ta nya tag efter att Naturrestaureringslagen antogs i ministerrådet i veckan.
Det innebär bland annat att frågan om vilken utgångspunkt Sverige ska användas sig av när kommande återställningsinsatser ska sättas igång blir central.
I praktiken handlar det om vilken starttidpunkten och referensarealer som ska användas. Sedan i våras finns nu ett svar i ett gemensamt myndighetsuppdrag som ligger på regeringens bord.
Men spannet i svaret skiljer sig kraftigt åt inom de olika naturtyperna som pekas ut i förordningen för att återställas. I exempelvis naturbetesmarker rör det sig om mellan 100 och 370 000 hektar, och det är samtidigt långt från de tidigare inrapporterade talen på 2,2 miljoner hektar.
Det redovisade uppdraget har rört upp heta känslor bland branschintressenter, bland andra LRF, och det har kommit tydliga uppmaningar till hur regeringen ska gå vidare.
Men hur de ser ut att landa återstår att se, säger Peter Kullgren i en intervju med Altinget.
Hur ser du på vägen framåt?
– Det arbetet pågår. Det blir ju än viktigare i ljuset av det här (att Naturrestaureringslagen antagits reds. anm.), för annars så riskerar det att få långtgående konsekvenser för Sverige, med den bristande flexibilitet som finns i lagstiftningen. Så det är ju ett arbete som pågår. Men det är också ett uppdrag som styrs från Klimat- och näringsdepartementet. Men uppdraget är ju lagt.
Påverkan på FN-process
Det är väl känt vad regeringens ståndpunkt i förhandlingarna har varit i Naturrestaureringsförhandlingarna. Men samtidigt pekade förespråkare för lagstiftningen från andra medlemsländer på att frånvaron av ett gemensamt svar på att EU kunde att underminera hela det FN-ledda biologiska mångfaldsarbetet inom Montreal-Kunming-överenskommelsen.
Hur ser du på det argumentet?
– Ja, det ska jag inte gå in på, utan det är klimat- och miljöministerns område. Men jag kan ju säga generellt om regeringens ståndpunkt, det är ju att vi ser ju skogen som en oerhört strategisk resurs för att klara vår klimatomställning överhuvudtaget, säger Peter Kullgren till Altinget och fortsätter:
– Att vi brukar skogen är då en grund för att vi ska kunna göra det, så att vi ska få fram de substitut som vi behöver för att ersätta fossila produkter. Och det är ju där som bristen på flexibilitet inom naturrestaureringslagen skulle slå väldigt hårt, både ekonomiskt och annat, mot Sverige.
Samtidigt rensades stora delar av detaljregleringarna bort på bland annat skogsområdet jämfört med ursprungsförslaget?
– Jo, men det gjorde det. Och efter parlamentets hantering så kan jag också erkänna att det blev ju bättre. Men som ett oerhört skogsrikt land, med en regeringsposition som säger att vi inte ska begränsa skogsbruket, förutom i de yttersta fallen, så är det ju här en lagstiftning där EU går in lite väl långt i den nationella politiken, fortsätter Peter Kullgren.
Klarar myndigheterna av det som väntar?
En fråga som lyfts återkommande under våren i den nu pågående implementeringdebatten av EU-regelverken, rör att myndigheter nu behöver förstärkas för att få resurser att hantera de många uppdrag som följer.
På Kullgrens egna myndighet Skogsstyrelsen flaggas det samtidigt för att 30-35 miljoner kronor saknas nästa år, vilket väntas leda till nedskärning av personal.
Hur ser du på riskerna att nedskärningarna leder till att ni får svårt att hantera regelverken?
– På några områden har vi tillfört mer resurser i innevarande budget för att vi har sett att det har dragit iväg. Och mina myndigheter har ju också mycket av implementering som ska arbetas med. Men vi har ju också nationell lagstiftning som påverkar belastningen hårt på exempelvis Skogstyrelsen, säger landsbygdsministern.
Här ser ministern att det finns andra trådar att dra i än att bara skjuta till resurser. Nämligen att förändra bland annat de nationella regelverken för bland annat artskyddet, vilket kan frigöra resurser till andra insatser på myndigheten.
– Vi är ju snart helt klara med uppdragsbeskrivningen till den bokstavsutredningen som ska titta över det här.
Var de landar i den frågan återstår att se. Trots att regeringen tidigare annonserat att de är överens, bollas enligt Altingets uppgifter fortsatt utredningsdirektivet mellan samordningskansliet och sakdepartementen.
{{toplink}}
Därtill nämner Kullgren att den pågående skogsutredningens förslag kan förändra arbetsbördan, bland annat när det kommer till att myndigheten ska följa upp avverkningsanmälningar som bestridits.
– Skogsutredningen ska balansera de här intressena. För där har det ju svällt något oerhört, som ju gör att myndigheterna får lägga mycket kraft och tid på sådant som politiken har sagt att vi inte ska behöva lägga tid på.
Han vill dock inte föregripa utredningarnas resultat.
– Så det blir ju lite tråkigt politikersvar det här också, att utredningen ska få arbeta i fred. Men inriktningen som vi har är ganska tydlig, kring vad som ska kunna påverka pågående markanvändning till exempel. Det är ett intensivt arbete som Skogsstyrelsen i många fall ju gör och lägger resurser på idag.
Ser du behov av budgetförstärkningen för Skogsstyrelsen framåt, eller är det den andra vägen att smalna av uppdraget som gäller?
– Jag vet ju vad Skogsstyrelsen säger, men där är vi ju mitt i pågående budgetprocess. Men klart är att vi har pekat också på den andra vägen. Men jag utesluter ingenting i det här läget att det också kan behövas resurser.
Men du vill inte göra ett utspel i budgetprocessen?
– Nej, nej det brukar inte landa bra.
Fyra tackade nej – de tar plats i riksdagen efter EU-valet
Grönt ljus väntas från EU-länderna om ”chat control” – men lagen är långt ifrån klubbad
