Grönt ljus väntas från EU-länderna om ”chat control” – men lagen är långt ifrån klubbad
EU-ländernas regeringar väntas på torsdagen ge grönt ljus åt den kontroversiella chat control-lagen. Men innan en färdig lag finns på plats måste man enas med EU-parlamentet – som har en radikalt annorlunda syn på saken. ”Jag hoppas att nya EU-parlamentet står fast vid sin position”, säger Abir Al-Sahlani (C).
BRYSSEL. Det omtvistade lagförslaget som är tänkt att skydda barn från att utsättas för sexuella övergrepp på digitala plattformar – av kritiker kallat ”chat control” – är åter uppe i hetluften.
På tisdagen fick lagförslaget grönt ljus i riksdagens justitieutskott av samtliga partier utom Centerpartiet och Sverigedemokraterna – både Vänsterpartiet och Miljöpartiet har dock i efterhand uppgett att de avsett protestera, enligt journalisten Emanuel Karlsten och DN.
Behandlingen i riksdagen sker inför att EU:s regeringar i ministerrådet ska sätta ner foten kring förslaget när ländernas EU-ambassadörer träffas i Bryssel på torsdagen.
Förslaget som EU-länderna nu ska enas om är dock en omarbetad version av det förslag som ursprungligen lades fram av EU-kommissionär Ylva Johansson för två år sedan – och som fått stark kritik för att ge myndigheter långtgående möjligheter att övervaka människors privata konversationer.
{{toplink}}Efter svårigheter att komma överens i rådet under våren har Belgien, som just nu innehar ordförandeskapet för ministerrådet, lagt fram ett omarbetat förslag där man bland annat frångår tidigare krav på att meddelanden ska avlyssnas när de skickas – i stället ska innehållet i medborgarens telefon skannas av innan de skickas.
Genom så kallad ”skanning på klientsidan” respekteras rätten till skyddad kommunikation – men i praktiken är meddelanden och foton inte längre privata.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) anser dock att det omarbetade förslaget bättre skyddar enskildas integritet och rättssäkerhet.
”Nu bedömer vi att viktiga steg har tagits i den riktningen. Regeringen är därför beredd att ta nästa steg och låta rådet och parlamentet inleda förhandlingar”, skriver Strömmer i en kommentar till TT.
Med det nya förslaget på bordet har Frankrike svängt i frågan och därmed ser man nu ut att ha fått den tillräckliga majoritet bland EU-länderna som krävs för att rådet ska kunna enas om sin position på torsdagen.
EU-parlamentet står långt ifrån…
Lagen är dock långt ifrån att bli verklighet. Lagen måste först förhandlas fram med Europaparlamentet som är medlagstiftande i ärendet – och där står man långt ifrån rådets position.
I november förra året antog parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter sin förhandlingsposition. Parlamentet kräver att det först måste finnas en konkret misstanke om brott innan myndigheter ska få skanna privata meddelanden och foton, samt att krypterade chattar helt ska undantas.
Den här linjen fick brett stöd i utskottet. Samtliga svenska ledamöter som satt i utskottet – KD, M, C och S – röstade för parlamentets version.
Därmed drar man de röda linjerna för övervakning långt tidigare än vad som i dag är juridiskt möjligt. Generell övervakning kommer också att vara en röd linje för EU-parlamentet i förhandlingarna med ministerrådet, enligt parlamentets ansvarige ledamot för ärendet, spanjoren Javier Zarzalejos från konservativa EPP-gruppen.
– Ja. Det är inte bara en röd linje för oss, utan också för EU-rätten, sade han till DN när parlamentets position antogs i utskottet, och syftade på att tidigare EU-lagar som öppnat för en generaliserad övervakning upphävts i EU-domstolen.
…men vad händer med ett nytt parlament?
Det här är en position som vid tillfället hade stor partiöverskridande uppbackning: Samtliga partigrupper i parlamentet ställde sig bakom förslaget.
I princip står parlamentets förhandlingsposition fast även efter EU-valet. I oktober ska parlamentet formellt besluta hur man gör med de oavslutade lagärenden som man ”ärvt” från tidigare parlament, något som vanligtvis är mer av en formalitet då de flesta ärendena består.
Det innebär att parlamentet troligen kommer att fortsätta processen med det tidigare mandatet. Ansvarige ledamot för ärendet, spanjoren Javier Zarzalejos, har också blivit återvald och kommer automatiskt att fortsätta uppdraget som parlamentets förhandlare, såvida han inte aktivt avsäger sig det.
Till vilken grad den stora enigheten i frågan kommer att bestå i det nya parlamentet är dock oklart – och kommer att bli avgörande i förhandlingarna med medlemsländerna om en slutlig lagstiftning.
”Inte emot allt”
Abir Al-Sahlani, centerpartisktisk EU-parlamentariker som just blivit omvald till en andra mandatperiod, hoppas att parlamentet står fast vid sin position även efter valet.
– Det beror ju så mycket på vilka det är som kommer att sätta sig i det här [ansvariga] utskottet. Det är svårt att sia om, säger hon men tillägger ändå:
– Jag har stor förhoppning om att parlamentet inte förändrar sin position i detta.
Att parlamentet behåller sin position är dock bara en del i pusslet. En annan är hur pass tillmötesgående ministerrådet är i förhandlingarna. Abir Al-Sahlani pekar på vikten av att EU-länderna kommer att lyssna på parlamentet i de kommande förhandlingarna och verkligen anpassa förslaget.
– För vi är ju inte emot alla andra delar av det här arbetet att bekämpa sexuella brott mot barn, säger hon och understryker att det finns väldigt bra delar i kommissionens förslag.
– Men just det här med att öppna upp för att kunna avlyssna krypterade chattkanaler, det är ju det som är det stora problemet.
Kullgren (KD) om naturrestatureringen: Nu får vi jobba på
SKR vill att regionerna väntar med vattkoppsvaccin
