Bryssels försök att städa bland miljöpåståenden möter mothugg

Påståenden i stil med ”lägst utsläpp i branschen”, ”miljösmart” och ”hög klimatnytta” ska inte få användas utan verifierbar grund. Men kraven för att kontrollera att företagen har på fötterna är för strikta, enligt myndigheter och flera branschintressenter.

Vid sidan av regelverket som ska stänga dörren för företag att grönmåla en produkt i marknadsföringssyfte, ska nu reglerna för att ett företag ska kunna styrka en produkts miljönytta sättas upp.

Men när svenska intressenter fått säga sitt om EU-kommissionens ”green claims”-förslag, så är tongångarna inte nådiga i flera läger.

{{toplink}}

Det visar remissvaren till förslaget, som hade deadline under måndagen.

Både bland myndigheter och branschorganisationer anses nämligen det föreslagna kontrollsystemet för att se till att ett miljöpåstående ”har på fötterna” vara för omständligt.

Bland annat då den föreslagna modellen med ”verifierare” som ska förhandsgodkänna miljöpåståenden anses vara alltför kostsamt och administrativt svårt.

Energimyndigheten anser exempelvis i sitt remissvar ”att de mycket högt ställda kraven, den mödosamma verifieringsprocessen och de tuffa sanktionerna riskerar att leda till att miljöpåståenden helt försvinner ifrån marknadsföring.”

”Viktigt verktyg hindras”

Myndigheten betonar vikten av att förutsättningarna för att använda miljöargument i marknadsföring finns kvar, vilket flera andra parter, såsom Svenskt Näringsliv och Sveriges Kommunikationsbyråer stämmer in i.

”Det är viktigt att incitament för företag att göra miljöförbättringar, genom att kunna använda dem som konkurrensfördel bland annat via marknadsföring, inte omintetgörs. ”

Branschorganisationen för kommunikationskonsulter påpekar att det föreslagna undantaget för småföretag, som inte behöver leva upp till kraven, riskerar att öppna för ett stort kryphål. Detta då dotterbolag kan skapas för att runda kraven. 

Organisationen argumenterar att om det är så att ”förslaget bedöms så betungande för mikroföretag att ett undantag för dessa behövs, så ligger snarare grundproblematiken i själva förslaget som sådant, snarare än i storleken på de företag som måste tillämpa reglerna.”

Flera pekar på förenklingar

De flesta remissinstanserna är samtidigt tydliga med att de välkomnar ansatsen i förslaget, om än att de ofta anser att det behövs justeringar av kontrollmekanismerna även där. Exempelvis pekar Svenska institutet för standarder, SIS, på att det finns flera möjliga genvägar att ta till för att underlätta kostnaderna för kontrollapparaten.

”Vi konstaterar att förslaget till nytt direktiv täcker områden där det finns flera relevanta standarder publicerade som kan underlätta uppfyllande av direktivets krav”.

Naturskyddsföreningen trycker även på kontrollkraven inte ska hindra företag att marknadsföra påståenden som direkt grundar sig på de specifika och verifierade krav inom den aktuella märkningen, exempelvis organisationens egna ”Bra Miljöval”:

”En reglering som inte tillåter detta riskerar att kraftigt öka den administrativa och ekonomiska bördan för sagda näringsidkare, utan fördel för miljö eller konsument.” skriver miljöorganisationen.

{{toplink}} 

Forrige artikel Politisk osäkerhet i Spanien: Riskerar ta udden av det ”gyllene EU-ordförandeskapet” Politisk osäkerhet i Spanien: Riskerar ta udden av det ”gyllene EU-ordförandeskapet” Næste artikel Statskontoret ska granska Jämställdhetsmyndigheten Statskontoret ska granska Jämställdhetsmyndigheten
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.