Politisk osäkerhet i Spanien: Riskerar ta udden av det ”gyllene EU-ordförandeskapet”
Det skulle bli ordförandeskapet som knyter ihop säcken i en rad lagstiftningsärenden innan EU-valet – nu riskerar Spanien i stället att helt upptas av politiskt kaos på hemmaplan. Konsekvenserna på EU-nivå av regeringssituationen lär dock bli större för Spanien än för EU, enligt experter.
Den första juli lämnade Sverige över stafettpinnen för EU-ordförandeskapet till Spanien. Under sex månader, fram till årsskiftet, är det spanjorerna som håller i ordförandeklubban i ministerrådet, eller Europeiska unionens råd som det officiellt heter.
Ordförandeskapet är det näst sista innan EU-valet i juni 2024 och anses vara det sista riktigt operationella innan lagstiftningssystemet i början av nästa år stannar upp inför valet. Med runt 120 pågående lagstiftningsärenden har förväntningarna varit stora på Spanien att ro i land en betydande del EU-lagstiftning.
Men när Spaniens premiärminister, socialisten Pedro Sánchez, bara veckor innan ordförandeskapet skulle kicka igång utlyste nyval efter att hans parti gjort dåligt ifrån sig i lokal- och regionalvalen i maj, ställdes allt på ända.
– Nyvalet har definitivt kastat om förväntningarna på det spanska ordförandeskapet. Det var tänkt att vara ett väldigt produktivt ordförandeskap – det så kallade ”gyllene ordförandeskapet” – med många lagstiftningsärenden som Spanien var tänkt att slutföra innan EU-valet, säger Berta López Domènech, expert på europapolitik vid den Brysselbaserade tankesmedjan European Policy Centre.
– Förväntningarna var också höga eftersom Pedro Sánchez och den spanska regeringen de senaste åren har försökt höja Spaniens profil i EU, inom EU:s politiska beslutsfattande, för att stärka Spaniens roll i Bryssel, lägger hon till.
Den osäkra valutgången – där inget alternativ fick någon klar majoritet – har nu satt Spanien i ett slags politiskt limbo, där regeringsbildningen lär dra ut på tiden och ännu ett nyval inte kan uteslutas. Spanien riskerar därmed att ha en övergångsregering upptagen med nationell politik och med begränsad tid att fokusera på Bryssel under större delen av ordförandeskapet.
– Frågan är nu om Spanien fullt ut kommer kunna axla rollen som ledare och medlare för att hitta konsensus mellan EU-länderna i känsliga ärenden som reformen av skattereglerna, översynen av flerårsbudgeten eller enigheten kring Ukraina, när allt fokus ligger på hemmaplan, säger Berta López Domènech.
Väl förberett
Samtidigt spelar Berta López Domènech ner konsekvenserna av den inhemska spanska situationen för EU. Hon tror trots allt att Spanien kommer kunna komma framåt med flera viktiga frågor på bordet, såsom AI-lagstiftning, migrationspakten och översynen av elmarknadsreglerna, som ska förhandlas under hösten.
Delvis är det frågor som det råder relativ konsensus om mellan den spanska högern och vänstern. Dessutom kommer Pedro Sánchezs regering att fortsätta som övergångsregering tills en ny regering finns på plats, så samma ministrar med samma prioriteringar som tidigare kommer att resa till Bryssel.
Men framför allt kommer lagstiftningsarbetet rulla på av egen maskin i Bryssel, liksom det gjorde under det svenska ordförandeskapet där regeringen bara hade suttit i drygt två månader när det drog igång.
– Ordförandeskapet är förberett väl i förväg och leds av tjänstemän, så det tekniska arbetet som var tänkt att göras kommer att göras ändå, säger Berta López Domènech.
{{toplink}}Hon får medhåll från Ignacio Molina som är EU-analytiker på den spanska tankesmedjan Elcano Royal Insitute.
– Om man ser till policyprocessen och det institutionella ansvaret att vara ordförande i rådet så tror jag att Spanien kommer att göra ett bra jobb. De har förberett det i nästan två år, säger han.
Redan några framgångar
En framgång som Spanien redan kan tillräkna sig var det toppmöte som EU hade med Latinamerika i början av juli, det första på nära ett decennium. Toppmötet var något som stod högt på Spaniens dagordning, som en del av att stärka unionens öppna strategiska autonomi.
– Att återlansera detta partnerskap med Latinamerika var en av Spaniens viktigaste prioriteringar, säger Berta López Domènech på European Policy Centre.
Att Pedro Sánchez inledde ordförandeskapet i Kiev den 1 juli sände också ett viktigt politiskt budskap till Ukraina om EU:s fortsatta stöd till landet.
Missat tillfälle
Konsekvenserna på EU-nivå av den inhemska politiska situationen kommer framför allt att slå mot Spanien självt, enligt de två experterna.
– Spanien kommer förmodligen inte att kunna ta tillvara på den politiska dimensionen av ordförandeskapet, inte fullt ut dra nytta av det för att höja sin profil på EU-nivå.
säger Berta López Domènech.
Ignacio Molina på Elcano Royal Insitute är inne på samma linje. Efter flera år av ekonomisk kris, politisk turbulens och territoriell instabilitet med självständighetsrörelser framför allt i Katalonien, var det här Spaniens gyllene tillfälle att visa att man var tillbaka med full kraft på EU-nivå.
– Spanien är ett stort medlemsland, alla dessa ekonomiska och territoriella och politiska problem är övervunna, nu är vi här och kommer att spela i samma liga som Frankrike och Tyskland genom att vara ett mycket ambitiöst ordförandeskap – det var tanken. Det är uppenbart att denna idé har misslyckats, säger Ignacio Molina, och fortsätter:
– Återigen påverkar och försvagar inrikespolitiken Spaniens inflytande i Bryssel. För om man måste utlysa nyval är det omöjligt att säga att man inte längre är ett institutionellt instabilt land – och då är man inte det stora och starka medlemsland man ville vara. Så valet har absolut skadat denna ambition.{{toplink}}
Utredningen om regeringen och miljötillstånden drar ut på tiden
Bryssels försök att städa bland miljöpåståenden möter mothugg
