Ännu är de nationella klimatmålen med i leken
På något sätt går allt åt rätt håll, även om det finns stora osäkerheter. Med de nationella klimatmålen går det däremot sådär, men de ska ju ändå bort. Ungefär så kan man sammanfatta finansministerns och klimatministerns pressträff om budgetens klimatbilaga.
De nationella klimatmålen som riksdagen har slagit fast är ingenting som den nuvarande regeringen lyfter i onödan. Målen har varit ett politiskt besvär från start, inte minst eftersom SD:s Martin Kinnunen en liten bit in i Tidösamarbetet påminde om att de minsann inte står bakom målen och inte tänker lägga någon kraft på dem.
Men när klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) och finansminister Elisabeth Svantesson (M) på onsdagen höll en pressträff om klimatredovisningen, en bilaga som ingår i torsdagens budgetproposition, så fanns inte bara EU:s klimatmål med på scenen, utan även de nationella målen fick ta plats.
Vilket i och för sig var väntat, eftersom klimatlagen kräver det av klimatredovisningen.
Ett övergående bekymmer?
Och det går väl inte helt som det ska med arbetet att uppfylla de nationella målen ifråga. Det framkommer också av klimatredovisningen: ”ytterligare åtgärder behövs” står det om de nationella målen till 2030 och 2040 samt sektorsmålet för transporter – där utsläppsgapen fortsatt är på flera miljoner ton.
Å andra sidan är det ett övergående bekymmer (om man frågar regeringspartierna) eftersom den parlamentariska Miljömålsberedningen ska få i uppdrag att se över de nationella målen, så att de rimmar bättre med EU-målen. Det är regeringen tydlig med och det upprepas också flera gånger om i klimatredovisningen.
Men innan Miljömålsberedningen kan ta tag i det sedan länge utlovade uppdraget att städa undan de nationella målen, så har den en så kallad tuff utmaning att hantera. Det är att berätta för regeringen hur Sverige ska klara av LULUCF-målen.
Här står Miljömålsberedningen som bäst i spagat i pågående politiska förhandlingar. Skogsavverkningarna får inte minska, lyder budskapet från regeringen, men samtidigt så vore det bra om kolsänkan inte rasar, för det innebär rejäla klimatpolitiska problem som ställer till det på andra håll.
Osäkerheterna kring den svenska skogens kolsänka är stora, det var Pourmokhtari och Svantesson förhållandevis tydliga med vid pressträffen, samtidigt som de såg till att skjuta besväret kvickt framför sig genom att hänvisa till att de inväntar förslagen från Miljömålsberedningen vid årsskiftet.
Klimatpolitisk åtgärd: Matematik
I övrigt då? Ja, utsläppen kommer att minska nästa år. De ytterligare utsläppsminskningar som sker är främst genom den utökade reduktionsplikt, i kombination med sänkt bensinskatt, som ska införas vid halvårsskiftet och som totalt kapar två miljoner ton av regeringens gap till år 2030.
Ministrarnas synnerligen tydliga budskap vid pressträffen är att Sverige kommer att klara ESR-målet till 2030, det vill säga Sveriges EU-åtagande för utsläpp inom transporter, uppvärmning av bostäder och lokaler, arbetsmaskiner samt jordbruk.
– Med vår budgetproposition och de åtgärder som finns i den så väntas Sverige kunna nå vårt ESR-åtagande till år 2030. Med viss marginal dessutom, säger Romina Pourmokhtari nöjt till journalisterna.
Det låter naturligtvis som goda klimatnyheter. Ökningen av reduktionsplikten nästa år är en av åtgärderna. Sedan går det också åt en del andra typer av åtgärder, i form av matematik, genom att använda dels upparbetade överskott från tidigare regeringars klimatarbete på nära 8 miljoner ton, dels ta hjälp av en fullt utnyttjad flexibilitet från utsläppshandelsystemet ETS1, där det förhoppningsvis finns ytterligare närmare fem miljoner ton överskott att använda sig av.
Sen kan det hela gå ihop. Kanske med viss marginal?
Nåväl, klimatredovisningens dryga 70 sidor innehåller mer än så och lär läsas noga, rad för rad, av Tidöregeringens kritiker.
Vad ska hända med Klimatpolitiska rådet?
En annan intressant fråga är vad som ska hända med Klimatpolitiska rådet framöver? Att uppdraget ska ses över är Tidöpartierna eniga om. Expertrådets bitvis stenhårda kritik mot regeringen i årets rapport bemöts punkt för punkt i klimatredovisningens sista del. Och man kan väl sammanfatta det med att regeringen inte håller med.
Låt Daniel Helldén ta sista flyget till Bromma flygplats
Ljusare tongångar om ekonomin, men inte stressfritt i Tidötunneln
