Wiesner (C) hoppas på nya tag i plenum: Texten nu är ett lapptäcke
(Foto: © European Union 2022 - Source : EP)
Ännu en rond om den omtvistade naturrestaureringslagen väntar under tisdagen. Men redan nu siktar ledamöter i flera läger på att ”starta om” arbetet inför slutomröstning i hela parlamentet, även om EPP-gruppens Jessica Polfjärd fortsatt hoppas kunna skicka tillbaka förslaget till ritbordet.
BRYSSEL. Med strukna krav på återvätning av torvmarker, tio procents återställningskrav till år 2035 i stället för kommissionens 20 procent till 2030, och ett struket skogskapitel, har trycket minskat avsevärt i flera delar i det förslag som ligger på EU-parlamentets miljöutskottsbord.
Men i kritikerlägret till ursprungsförslaget är inte det budet mer lockande för varken C-ledamoten Emma Wiesner, eller M-ledamoten Jessica Polfjärd.
För C-ledamoten är det framför allt inte så att förslaget på bordet egentligen är bättre än den kompromiss som förhandlades fram till den förra omröstningen.
– Jag vill inte se ett struket skogskapitel. Jag vill fortfarande ha återvätning i torvmark. Vissa försöker få det som att jag skulle vara glad över detta, men så är verkligen inte fallet, säger Wiesner till Altinget och fortsätter:
– Jag vill ha lagstiftningen, men inte på det sätt som det föreslogs från början i kommissionens förslag och i utskottets position. Det är viktigt att vara koherent här.
Svårt att se omröstning i juli
Strategin hos Wiesner är nu att försöka få till en nedskjuten utskottsposition i omröstningen under tisdagen. Då finns det sedan ett ”rent blad” när parlamentet röstar som helhet, som det går att bygga nya kompromisser kring.
Det råder dock delade meningar bland svenska parlamentariker om vilken väg som är mest önskvärd. Återkommande är dock att flera kontor som Altinget varit i kontakt med siktar på att förslaget ska göras om till dess att det går igenom plenum, och att det också kommer att kräva mer tid för det arbetet än den som är planerad till i dag – den 12 juli.
Polfjärd hoppas fortsatt på omtag – men öppnar för att ändra sig
För M-ledamoten är det dock ett fortsatt generellt motstånd som gör att hon inte vill se förslaget gå vidare.
Polfjärd hoppas fortfarande att de ska få en majoritet för att skicka tillbaka förslaget till EU-kommissionen, antingen i utskottet eller i hela parlamentet.
– Vi tycker att lagstiftningen är så pass dålig att vi vill ha ett nytt förslag, säger Polfjärd, som samtidigt inte stänger dörren helt för att hennes och gruppens position kan ändras inför en slutomröstning i hela parlamentet.
– Finns det möjligheter om vi röstar, och vi kan få majoriteter som gör det bättre, så är det en annan sak. Men det är fortfarande ett dåligt förslag. Det önskvärda är att rösta bort det, säger Polfjärd till Altinget, som samtidigt senare tillägger:
– Men kan vi göra förslaget bättre så är det klart, att vi alltid är intresserade av att samarbeta och förhandla. Men det är plan B.
Hur ska då EU säkerställa att ni når Montrealöverenskommelsen om biologisk mångfald, om förslaget skickas tillbaka?
– Ja, men man kan inte införa mål som inte går att uppfylla, varken tidsmässigt eller innehållsmässigt.
Tidsbrist?
I ett optimistiskt scenario skulle ett nytt regelverk kunna vara på plats 2025, och då ställa upp krav på medlemsländerna att ha restaureringsåtgärder på plats något år efter det.
Det leder inte till mycket tid för länderna att hinna med att leva upp till målen. Men Polfjärd anser inte att ansvaret ligger på henne och hennes politiska grupp.
– Det är inte upp till mig att rita upp den tidslinjen. Är inte parlamentet nöjda, så får kommissionen återkomma.
Ser du inte en risk för svekdebatt?
– Jo, men jag ska också svara på hur vi ska uppnå målen, om det är så att regelverket inte fungerar. Jag tycker att jag har stått upp för svenska intressen, när vi i det här skedet ser att det är svårt att genomförbart nå målen. Jag tycker att vi ser till att vi har en riktig och relevant lagstiftning på plats, säger Polfjärd till Altinget.
C kan bilda avgörande grupp i plenum
Centerledamoten har samtidigt inte heller dragit tillbaka sin hållning där hon kan rösta emot hela regelverket i en slutomröstning i parlamentet, om förslaget inte förändrats i tillräckligt stor utsträckning.
Och även om hennes röst inte är lika avgörande i hela parlamentet, så ser hon att C-ledamöterna, tillsammans med de från bland annat Venstre i Danmark och andra kollegor i gruppen, kan bli avgörande för om det antingen blir en total blockad mot förslaget i parlamentet, eller om förslaget ska ta sig vidare till slutförhandling.
– Mitt drömscenario vore att vi får en tillräckligt bra text att vi kan ställa oss bakom den i plenum. Att det tas så mycket hänsyn till de faktorer som vi ser som stora risker, säger Emma Wiesner till Altinget och fortsätter:
– Det handlar inte om att vi inte vill ha en naturrestaureringslagstiftning. Det är nidbilden som målas upp från miljörörelsen, och alla de tusentals meddelanden och attacker jag får på twitter. Men det är ett falskt påstående.
Hur ser du på kritikernas argument att det hinns inte med att få till ett nytt regelverk i tid för att nå målen?
– Jag tycker att det är ett svagt argument. Det kan man använda i så fall på all lagstiftning vi gör. Då finns det ingen anledning till att vi sitter här och försöker påverka saker, då skulle vi ju kunna godkänna kommissionens lagstiftning rakt av, säger Wiesner och fortsätter:
– Vi måste godkänna regelverk när vi tycker att den håller måttet, och när den inte gör det måste vi kunna påverka och förändra det.
Intervju Peter Kullgren: ”Det centrala är att vi vill lägga fast en ny skogspolitik”
Emu-dräkt och fel seminarium – här är bästa anekdoterna från Almedalen
