Intervju Peter Kullgren: ”Det centrala är att vi vill lägga fast en ny skogspolitik”

När andra ministrar kan hoppas på att varva ner, så får en minister i regeringen räkna med att varva upp. Sommaren är varje landsbygdsministers politiska högsäsong och det här året är sannerligen inget undantag.

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) står med svår torka över hela landet och redan hårt pressade lantbrukare att hantera, lantbrukare som i vissa delar av landet därtill är drabbade av Distriktsveterinärernas akuta personalbrist som gör att beredskapen ligger nere på helger och nätter.

I en riksdagsdebatt nyligen om veterinärbristen hänvisade du till utredningen om bättre förutsättningar för djurens hälso- och sjukvård som kom i höstas, men vad kan regeringen göra för att lösa den akuta situationen?

– Det jag sa i interpellationsdebatten är att det är klart vi har jättetät dialog från regeringen med det korta perspektivet – från mitt departements sida och min statssekreterare och jag har så klart pratat om de här frågorna med Jordbruksverket som är ansvarig myndighet. Jag vet att man har gjort en lång rad insatser för att få in mer veterinärer. Det är ett stort problem och inget vi tar lätt på, säger Peter Kullgren till Altinget.

– Men lösningen är ju långsiktig. Det tar tid att få fram fler veterinärer och man kan bli ganska irriterad på att vi har sett den här situationen komma under ganska många år. Det har gjorts alldeles för lite. Till slut tillsattes den här utredningen, jag är jätteglad att det betänkandet har kommit och nu pågår processen för vad vi ska göra av den. Det finns delar i den som förhoppningsvis kommer att underlätta, fortsätter han.

Men finns det något som regeringen kan göra här och nu?

– Det är klart att det finns. Men jag kan inte och bör inte spekulera i det, utan det är sådant som sker i dialog med berörd myndighet.

Mer kött krockar med andra mål

I en debattartikel nyligen var Kullgrens budskap att Sverige behöver öka sin köttproduktion, inte minska den. Det var apropå de nya nordiska näringsrekommendationerna som just uppdaterats, men där regeringen inte anser att ambitionen att ta med miljömässiga aspekter i rekommendationer har fallit väl ut.

Fokuset på växtbaserad kost är inte rätt, utan Sverige behöver snarast öka sin animalieproduktion.

NNR:s perspektiv är för globalt, enligt Kullgren. Därför får nu Livsmedelsverket i uppdrag att uppdatera de nationella kostråden med fler perspektiv än i NNR.

– Det har varit viktigt för oss som är ett land med bra förutsättningar för animalieproduktion att vi säkerställer att det fortsätter. Det är en väldigt viktig del för vår beredskap. Beredskapen är ett perspektiv som man inte har haft med när man har tagit fram NNR. Det är ju någonstans politikens och regeringens roll, när man har motstående intressen, att gå in och värdera mellan dom, säger Peter Kullgren.

I debattartikeln pekar du på att vi behöver fler kor för att hävda våra betesmarker, samtidigt är mjölkkornas beteskrav under översyn i utredningen om stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter. Hur går det ihop?

– Jag tror inte det står så uttryckligt, men det är ju mjölkkor, köttraserna går oftast ute ändå. Det är absolut inget beslut. Det som är överskuggande i den utredningen är stärkt konkurrenskraft, men med bibehållen djurvälfärd. Det gäller att man hittar saker som absolut inte påverkar djurvälfärden negativt, snarare åt andra hållet, säger Kullgren och forsätter:

– Kommissionen har aviserat att man ska gå framåt med mer likriktade gemensamma lägstanivåer vad gäller djurskyddskrav. Det ligger också i Elisabet Nilssons utredning att hitta vägar att komma framåt på EU-nivå. Vi vill ju inte backa. Djurskyddet är en väldigt viktig del i svenskt lantbruk och animalieproduktion, att vi är bäst i EU på låg antibiotikaanvändning, att vi har högt ställda djurskyddskrav, det ska vi värna. Men det är klart, det blir en konkurrensnackdel för oss rent prismässigt. Särskilt i lägen där vi haft hög inflation, priserna sticker ändå.

Regeringen fortsätter använda sig av nedsättning av skatt på diesel som ett sätt att underlätta för lantbrukarna ekonomiskt. Vari ligger oviljan att gå vidare med det utredningsförslag från 2021 om ett jordbruksavdrag?

– Jag tror inte det är någon ovilja att vi inte har gjort det på sju och en halv månad. Jag tycker det är ett intressant förslag, men det är ju inte helt okomplicerat att införa det heller. Jag har full respekt att den typen av åtgärder hanteras enligt gängse processer.

Det borde väl inte heller vara helt okomplicerat att hänga kvar vid en fossila subvention?

– Det handlar om en punktskattenedsättning för en viss bransch. En nedsättning som vi är ganska vana vid att göra och som hela EU också arbetar med. Så den är betydligt mindre komplicerad i sak, men jag gissar att det inte är det du är ute efter, säger Peter Kullgren och fortsätter:

– När jag svarar här så är det om hur man inför olika saker. Där är det lättare att göra på det här sättet.

Det finns lantbrukare som har börjat ställa om och sådana som vill göra det, då blir nedsättningen av skatten på fossila bränslen ett hinder. Finns det något besked om när regeringen kan ha ett annat system på plats?

– Det bereds ju, förslaget bereds enligt gängse processer. Det får vi återkomma till. Jag tror inte jag kan uttrycka mig skarpare utan att föregå den processen, än att utredningens förslag är intressant. Sen är det många om och men och hur innan man kan säga "så gör vi".

Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist tycker inte att den nuvarande skogspolitiken för värdefulla skogar hänger ihop och har begärt ett förtydligande från regeringen. Vad är svaret till honom?

– Jag tar generaldirektören för Skogsstyrelsens ord för vad jag tror många känner, att vi behöver uppdatera skogspolitiken och att det behöver blir tydligare vad det är som gäller. På mycket i skogspolitiken märks ju att det har varit kompromisser utifrån ibland helt motstående intressen, från tidigare regeringar där man har haft väldigt olika syn på skogen, säger Peter Kullgren och lägger till:

– Det centrala är att vi vill lägga fast en ny skogspolitik. Vi arbetar i detta nu med att få på plats en skogsutredning som tar ett rejält grepp om skogspolitiken, så att vi kan gå framåt.

Vilka problem är det ni ser i skogspolitiken? Vad är det ni vill utreda?

– Från Hermans sida lyfts det ju en del, men i övrigt i detaljerna kring utredningen så återkommer vi inom kort när vi har den på plats och vi har en helt gemensam linje.

Inriktningen är att utgå från frivilligheten vid skydd av värdefulla skogar. Men myndigheterna har lyft att det är svårt att genomföra det när anslagen är begränsade och skogsägare riskerar att få vänta i åratal. Hur ser du på det?

– Det är klart att pengarna styr. Sen ska vi konstatera att vi under lång tid avsatt väldigt mycket skog, en av fyra hektar skog är i dag undantagen från brukande, det är väldigt väldigt mycket skog. Inriktningen är att vi ska skydda rätt, vi ska skydda rätt skogar, säger Peter Kullgren och fortsätter:

– Frivilligheten som grund har varit något som vi sett positivt på, men samtidigt är ett aktivt brukande av skogen också centralt för oss ur många aspekter, inte minst klimataspekten. Men också för jobb, för tillväxt. Den svenska skogen bidrar med tio procent av svenskt exportinkomst, stora skattepengar varje år, det är klart att det är viktigt.

– Det gäller att vi får ordning på det här. Vilka ska ha hand om vilken skog vi skyddar och hur ska det gå till? Men det här är ju stora pjäser som vi behöver ha in i en ordentlig skogsutredning.

Hur menar du med ”vilka som ska ha hand om vilken skog vi skyddar”?

– Vi har många aktörer. Vi har länsstyrelsen, vi har Skogsstyrelsen, vi har Naturvårdsverket. Det är många kockar inne i det här. Det behöver vara tydligt vad man har för roller i olika lägen.

Professor Sten Nilsson har lyft att det krävs en bred skogskommission. En enmansutredning vore inte rätt väg att gå, utan riskerar att öka polariseringen i skogsfrågan, befarar han. Hur ser du på det?

– Det vet ju ingen hur den här utredningen ska se ut heller. Sånt är inte klart förrän det är klart.

Det har varit något av ett politiskt mantra att EU inte ska lägga sig i svensk skogspolitik. Kan man bara sätta hälarna i marken?

– Jag tror det är väldigt obra att bara göra det om man vill få igenom något. I grunden handlar det om att bygga relationer och få förtroende och förståelse för svenskt skogsbruk. Att det kan bli problematiskt om det blir för detaljerad, generell lagstiftning på EU-nivå, säger Peter Kullgren och fortsätter:

– Jag tycker skogspolitik är och ska vara en nationell kompetens. Just för att det ser så olika ut. Men med det sagt, det är klart att det är jätteviktigt att vi ska få tillgodoräkna oss alla de nyttor som skogen utgör i andra sammanhang. I framför allt klimatpolitiken, så blir ju skogen central att ha med i diskussionen. Det är det vi ser också. Det är från miljö- och klimatpolitikens håll som man kommer in på skogen. Alla de här akterna blir problematiska tillsammans. Var och en har ju väldigt lovvärda syften. Men det blir för trubbigt när svenskt, finskt, till del franskt och tyskt får del av samma slev.

Har man inte jobbat på rätt sätt mot EU tidigare?

– Det tror jag man kan konstatera. Oaktat vad som kommer stå i det här direktivet slutgiltigt. Det är klart att jag kan se att vi har lidit skada av att vi har troligtvis, enligt min bedömning, förhandlat på ett sätt från tidigare regerings sida. Sen när det väl kommer till beslut, när man ska få igenom sin position i riksdagen, så får man inte det. Det är ju problematiskt. Det är klart att det skadar relationen. Det behöver man bygga upp igen.

Flera krockar inom och mellan lagar

De olika besluten från EU som berör den svenska skogen – LULUCF, avskogningsöfrordningen och naturrestaureringsförordningen – hänger inte ihop, enligt Kullgren.

Förhållandet mellan Sveriges skogspolitik, EU-politiken och EU-besluten är ett område som den kommande skogsutredningen ska ta sig an.

Det bekräftar Peter Kullgren och det framkom också i det läckta förslag till utredningsdirektiv som Altinget har skrivit om.

– Det här är en viktig del i en kommande utredning. Hur hanterar vi det här? Hur hanterar vi det som har kommit? För varje nytt lagförslag som kommer renderar ju det i en utredning. På skogen nu så försöker vi ta ett större grepp, en lite bredare utredning, säger han.

{{toplink}}

johanna@altinget.se