EU-öppning för sänkt pris vid pump

Tidöpartierna kan sänka ”priset vid pump” och samtidigt ha en chans att klara klimatmålet för transportsektorn. Detta efter att EU-kommissionen stryker förbudet att ge statsstöd till biodrivmedel som omfattas av reduktionsplikten.

Det är inte längre förbjudet att ge driftsstöd till biodrivmedel som omfattas av en leverans- eller inblandningsskyldighet, som till exempel den svenska reduktionsplikten.

Detta då EU-kommissionen har beslutat om ändringar i permanenta och temporära statsstödsregelverken.

– Det är en av de stora ändringarna, säger juristen Torbjörn Schiebe på Energimyndigheten till Altinget.

Påverkar reduktionspliktspusslet

De aktuella förändringarna i artikel 43 och 44 av det så kallade GBER-regelverket kan få direkt påverkan på den svenska politiken. För till följd av höjda världsmarknadspriser på biodrivmedel har frågan om reduktionspliktens framtid varit en svår nöt att knäcka för Tidöpartierna.

För att åstadkomma sänkta ”priser vid pump” har det uttalats att de avser att sänka reduktionsplikten till ”EU:s miniminivå”, och för tillfället pågår det arbete för att de oeniga partiföreträdare ska enas om vad det innebär i praktiken.

Men här kan EU-kommissionens nya bud bli relevant. För nu ser det ut att bli möjligt att helt skattebefria biodrivmedel, utan att det anses vara ett statsstöd som behöver prövas särskilt hos EU-kommissionen.

Detta kan eventuellt också vara en viktig pusselbit för den omdebatterade skattebefrielsen av biogas som nyligen upphävts efter en EU-dom. 

Därtill kan det enligt Energimyndigheten också vara möjligt att införa produktionsstöd under samma förutsättningar, om än med begränsningen att varje stödmottagare inte får ta emot mer än 30 miljoner euro per år samt att stödordningen som sådan inte får överskrida 300 miljoner euro per år.

För både produktions- och skattestöd gäller dock fortfarande begränsningen att biodrivmedlet eller biogasen inte får överkompenseras i förhållande till dess fossila motsvarigheten, vilket enligt Torbjörn Schiebe på Energimyndigheten hitintills varit den främsta begränsande faktorn för hur mycket stöd som kan ges.

Huruvida de nya buden tagit sig in i Tidöpartiernas förhandlingar har inte Altinget fått bekräftat, men flera källor uppger att det pågår ett intensivt arbete med att analysera konsekvenserna av de förändrade spelreglerna.

Dyr prislapp även på andra sidan

Om frågan skulle tas vidare skulle det samtidigt innebära en statsfinansiell kostnad. Men alternativkostnaden av att sänka reduktionsplikten beräknas samtidigt också få en omfattande prislapp, när utsläppsmålen på EU-nivå ska levereras. Olika bedömningar cirkulerar, men ett av de senaste buden är att kostnaderna kan gå upp till 40 miljarder kronor.

Därtill blir det omöjligt att nå det svenska 70-procentsmålet utan en fortsatt kraftig reduktionsplikt, enligt bland andra Trafikverket.

Risk för mer snedvriden marknad

Förändringarna av statsstödsreglerna sker som ett av flera svar på hur EU ska svara upp mot USA:s skattelättnader för grön industriomställning. Det innebär både ett stort ingrepp på den fria konkurrensen i unionen, samtidigt som det också ger en gräddfil för vissa sektorer.

Under torsdagen kommer EU-kommissionen med ytterligare bud för att ge en skjuts till ett antal utpekade sektorer.

Hos Kommerskollegium, som följer utvecklingen på den inre marknaden, ser chefsekonomen Patrik Tingvall i en initial analys att EU-kommissionen gjort en god avvägning i sitt förslag. Men han ser också vissa risker.

– Det vi har erfarenheter från tidigare är att subventioner till skattestöd kan leda till ”race to the bottom”-tävlingar, som kan skapa obalans på den inre marknaden. Här är det viktiga hur mycket man pekar ut enskilda aktörer, säger Tingvall till Altinget och tillägger:

– Men då finns fördelar med att peka ut sektorer, såsom görs här. Detta då det leder till att de snedvridningseffekterna inte behöver bli lika stora.

Sent inspel till pågående utredning

Inspelet kan potentiellt också vara viktigt i frågan om hur produktionen av inhemska biodrivmedel ska öka. Det har nämligen varit en av de centrala knäckfrågorna i ekvationen för att få till omställningen av transportsektorn i praktiken.

När importberoendet är så stort som över 80 procent, ses möjligheterna till att få till ytterligare produktion på hemmaplan som en av flera nycklar till att också minska prispressen på en marknad där efterfrågan väntas öka ytterligare till följd av höjda ambitioner på EU-nivå.

Via ett antal utredningar väntas det den 29 mars komma ytterligare ett inspel, när Lena Eks delbetänkande i bioekonomiutredningen lämnas över till regeringen.

För Lena Eks utredning kommer EU-beskedet dock inte heller helt som en överraskning, i och med att riktlinjerna för hur stöd som behöver godkännas av kommissionen öppnade dörren för denna form av stöd redan förra året. Därmed har utredningen, som väntas presentera sitt resultat den 29 mars, behövt hålla dörren öppen för eventuella förändringar i statsstödsregler.

”Förändringarna påverkar förutsättningarna för att kunna ge drifts- eller investeringsstöd till produktion av biodrivmedel, till exempel sådana som blandas in i bensin och diesel, då tidigare förbud att ge stöd till biodrivmedel som blandas in är borttaget. Vårt arbete utgår från olika underlag där statsstödsregler är ett av flera som vi förhåller oss till”, svarar utredningssekreteraren Henry Hammarström i ett mejlsvar till Altinget.

Beslutskedja: En nationell bioekonomistrategi – ett verktyg för den gröna industriella omställningen, Dir. 2022:77

23/6
2022
10/8
2022
5/10
2022
24/1
2023
16/3
2023
29/3
2023
29/3
2023
30/3
2023
16/5
2023
18/8
2023
30/11
2023
30/11
2023
1/12
2023
12/12
2023
9/1
2024
30/8
2024
3/9
2024

Forrige artikel Länsstyrelse läckte 800 mejladresser till lodjursjägare Länsstyrelse läckte 800 mejladresser till lodjursjägare Næste artikel Fler barn vräks till följd av den tuffa ekonomin Fler barn vräks till följd av den tuffa ekonomin
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.