Fler barn vräks till följd av den tuffa ekonomin
Kurvan med barn som vräks fortsätter åt fel håll enligt statistik från Kronofogden. Under 2022 ökade också andelen vräkningar på grund av hyresskulder till en ovanligt stor andel jämfört med tidigare år ”Det avspeglar den ekonomiska situationen”, säger Davor Vuleta, analytiker på Kronofogden.
Fram till 2016 minskade antalet barn som vräktes från sina hem stadigt för varje år. Men sedan dess har kurvan vänt uppåt och trots att Kronofogden redan i början på förra året slog larm fortsatte ökningen även under 2022, visar statistik från myndigheten.
– Tittar vi på vräkningarna som berör barn hade vi en ganska kraftig ökning under 2021, säger Davor Vuleta som är analytiker på Kronofogden.
Han berättar också att vräkningarna under 2022 i större utsträckning beror på en försämring av ekonomin.
– Tittar vi på de vräkningar som berör barn förra året så utgjorde hyresskulder 90 procent av orsakerna. Det brukar ligga på omkring 80 till 85 procent så det är en ovanligt stor andel. Det avspeglar den ekonomiska situationen.
Små marginaler blir mindre
Vräkningarna av barn följer den totala vräkningskurvan och i tre av fyra fall där barn är inblandade är det ensamstående föräldrar som vräks – hushåll där marginalerna är små.
– Allt har blivit dyrare samtidigt som vi precis kommit ur en pandemi som har slagit hårdast mot ensamstående och de med lägst inkomster. De har inte kunnat arbeta hemifrån, så har barnen blivit sjuka har man fått stanna hemma och tappat inkomster. Allt det påverkar plus att priserna har gått upp i takt med inflationen.
Sett till kön är det relativt lika mellan andelen ensamstående kvinnor och ensamstående män med barn som vräks.
– Man tänker sig ofta att det är ensamstående kvinnor med barn som vräks. Men tittar man på vräkningarna som berör barn så är 39 procent av dem vräkningar av ensamstående kvinnor, medan 35 procent utgörs av ensamstående män.
Exakt varför vändningen i antalet vräkningar sker efter 2016 har Kronofogden inte analyserat i detalj. Men Davor Vuleta tror att den ekonomiska utvecklingen gjort att mindre fokus satts på vräkningsförebyggande arbetet.
– Vi har haft en längre, god ekonomisk tid och vi har kanske blivit passiva när det gäller vräkningsförebyggande i hela landet. Sen har det blivit tuffare ekonomiskt, säger han.
Pandemieffekt
En annan orsak till att ökningen var stor under 2021 tror Davor Vuleta kan ha med pandemin att göra.
– 2020 som var första året med pandemin visste ingen vad som skulle hända och många hyresvärdar var tillmötesgående. Det kan vara så att man 2021 inte kunde vänta längre på de här vräkningarna utan de skickades in till Kronofogden och att det då blev en kraftig ökning.
Sedan förra året har Kronofogden ett uppdrag från regeringen att arbeta för att minska vräkningar, särskilt med inriktning mot vräkningar som berör barn. Men framförallt är det ute hos kommunerna och hos fastighetsägarna som arbetet med att minska vräkningarna behöver ske, menar Davor Vuleta.
Inom ramen för regeringsuppdraget försöker Kronofogden underlätta utbytet med kommuner och lyfta goda exempel på hur man kan arbeta.
– Det vi försöker få till är samverkan mellan kommuner, hyresvärdar och hyresgäster. Under en längre tid har vi jobbat med vräkningsförebyggande men framförallt är det kommuner och hyresvärdar som kan göra mer, säger Davor Vuleta.
Vad behöver göras för att kurvan ska vända neråt igen?
– Framförallt skulle jag säga bättre ekonomi för alla inblandade. Men också att man som hyresgäst tar kontakt med hyresvärden i tidigt skede, så fort man vet att man inte kan betala hyran. Ta kontakt med hyresvärden, kommunen och socialen och försök få hjälp med en avbetalningsplan.
EU-öppning för sänkt pris vid pump
Skolinspektionen: Hälften av skolorna följer inte lagen
