Engångsförpackningar ska bort – kritiker: Svårt att se vad som ska ersätta
(Foto: Claudio Centonze / EC - Audiovisual Service)
Mer pant, flergångsförpackningar och krav på påfyllnadsstationer i matbutiker är några av de förslag som tagit sig igenom EU-parlamentets miljöutskott. Men förpackningsavfallsreformen har redan skalats ner från EU-kommissionens ursprungsförslag, vilket beklagas från miljöhåll men välkomnas av svenska branschintressen.
90 procent av allt som skräpar ner i naturen är engångsprodukter, enligt ny statistik från Naturvårdsverket. För att minska den mängden, samtidigt som den övergripande avfallsmängden ska minska, bör flergångsförpackningar vara det nya gröna. Det är den övergripande ambitionen med förslaget till ny förpackningsavfallsreform som lades fram av EU-kommissionen 2022.
Men en ohelig allians mellan nordiska och italienska ledamöter lyftes fram som en potentiell bromsare av reformen. I alla fall från delar av miljörörelsen, inför tisdagens omröstning i miljöutskottet.
Detta eftersom reformens syfte, att framför allt öka återanvändbarheten av förpackningar, ansågs hota dagens återvinningsmodell, där ett flöde av förpackningsmaterial som först produceras i Norden, samlas in i (framför allt) Italien, och sedan skickas tillbaka till Norden för att tillverka nya pappersfiberprodukter.
Sett till utfallet passerade ingen av de mest omtvistade paketen av ändringsförslag som pekades ut som försvar av dagens återvinningsstruktur i miljöutskottet.
– Man kan säga att de förlorade, i alla fall delvis. Men samtidigt vattnades flera av kompromissförslagen ur redan innan omröstningen, konstaterar Janek Vähk på påtryckningsorganisationen Zero Waste Europe till Altinget.
Förpackningsavfallsreformen har nämligen ansetts som en av de mest lobbytäta förhandlingarna under den senaste delen av mandatperioden. Miljöutskottets ordförande, Liberalen Pascal Canfin, menade i fredags att förslaget varit “målet för en enorm lobbyinsats från ett antal företag, framför allt från snabbmatskedjorna”.
Rimliga justeringar
Den position som antogs är, även om den är ambitiösare än alternativen, i flera led mindre ambitiösa än ursprungsförslaget från EU-kommissionen.
Exempelvis ska fleranvändningsförpackningar för ett stort antal konsumentprodukter vara på plats redan när lagstiftningen träder i kraft i EU-kommissionens förslag, men i miljöutskottets position är det först 2027.
Därtill ska 50 procentskravet på återanvändbara förpackningar inte vara tvingande för hemleveranser till år 2040, utan producenter ska endast sikta på att de ska vara det i miljöutskottets justering.
Från Skogsindustriernas expert på produkt- och produktsäkerhetsfrågor Kai-Yee Thim, ses flera av de förändringar som röstats igenom som rimliga.
– För systemet för storskalig flergångsanvändning av förpackningar finns det väldigt få av idag, och dessa kommer behöva byggas upp, säger Kai-Yee Thim, som sammantaget ser kompromissen som välavvägd.
{{toplink}}
Samtidigt drabbas inte kartongtillverkningen särskilt ofta av begränsningar i den linje som togs i miljöutskottet. I flera av de fall, där exempelvis flergångsförpackningar ska komma på plats för olika produktkategorier, undantas producenterna från kraven om de använder sig av kartongmaterial.
Ytterligare förändringar i fokus
Inför plenumomröstningen, som planeras till den 20 november, är det ett antal förslag som fortsatt är prioriterade för Skogsindustrierna att få igenom förändringar av. Och sett till att majoriteterna inte var överväldigande i utskottet, ser potentialen ut att vara god.
De vill bland annat få bort undantaget att flergångsförpackningar inte ska omfattas av kravet på att ha mindre än 40 procents ”dö-yta”.
– Även förpackningar för flergångsanvändningar ska vara utformade fit-for-purpose. Att ge utrymme för att överdimensionerade förpackningar bara för att de förväntas användas flera gånger är orimligt, menar Kai-Yee Thim, som samtidigt inte köper att undantaget behövs för att ge möjlighet för flergångsförpackningssystemen att komma på plats.
De vill också få till ytterligare undantag på kravet för flergångsförpackningar, exempelvis rörande förpackningar för stora hushållsprodukter.
– De wellpapp-förpackningar som används exempelvis för att transportera ett kylskåp, en värdefull produkt som behöver skräddarsytt skydd, har ett välfungerande återvinningssystem i EU, säger Kai-Yee Thim.
Prestige i att få klart
Ministerrådet siktar på en klar hållning den 18 december, vilket gör att det brinner i knutarna om förslaget ska hinna förhandlas färdigt innan EU-valet i vår. Kai-Yee Thim ser dock att det ligger prestige i att slutföra förhandlingarna under nuvarande mandatperiod för Kommissionen.
– Förpackningar är ju något som alla använder och införandet av denna lagstiftning kommer verkligen vara påtaglig för medborgarna.
{{toplink}}
Tio nya myndigheter ska ha tjänsteman i beredskap
Uppdrag: Lösa polisens och militärens samarbete
