Uppdrag: Lösa polisens och militärens samarbete

Rikard Jermsten ska utreda polisens och Säpos resursbehov vid kris, samhällsstörningar, höjd beredskap och i krig. Han ska överväga en ny beredskapspolis och se över frågan om militärens deltagande vid insatser mot civila. ”Det är en utredning där många principer ställs på sin spets”, säger han.

Det var ett misstag att lägga ner beredskapspolisen år 2012. Det slår försvarsminister Pål Jonson (M) och justitieminister Gunnar Strömmer (M) fast i en gemensam debattartikel i Dagens Nyheter (12/10) där de samtidigt meddelar att frågan om en ny beredskapspolis ska utredas.

Och utredningen är igång sedan en dryg vecka tillbaka. Utredare är Rikard Jermsten, till vardags generaldirektör för Konkurrensverket. Att överväga en ny beredskapspolis är en del av uppdraget. Eller som det formuleras i regeringens utredningsdirektiv: ”bedöma om en polisiär förstärkningsresurs är ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt att stärka polisens beredskap”.

– Jag ska ge ett komplett förslag. Identifiera behovet, men också välja modell och takt, hur snabbt en uppbyggnad kan ske. Direktiven ger möjligheten att se på helheten, säger Rikard Jermsten till Altinget.

Samverkan i extrema lägen

Men ett återupplivande av beredskapspolisen är långt ifrån det enda som regeringen vill att Rikard Jermsten ser över, utan det är en del av flera uppdrag.

– Det är ett svårt och omfattande uppdrag om hur tre centrala delar av statens resurser – Försvarsmakten, polisen och Säpo – ska samverka i de mest extrema situationerna, säger han och fortsätter:

– Tidigare har det gått tydligare gränser mellan krig, krigshot, höjd beredskap och fred. Det är på många sätt mer flytande i dag. Det är en annan hotbild, med hybridhot och terrorism men också angreppskrig i vår närhet. Därför behöver man överväga de här frågorna på nytt.

Det är frågor som måste regleras i lagar och förordningar, men det är också viktigt att författningarna ses över och uppdateras, betonar Jermsten.

– Det är en utredning där många principer ställs på sin spets. Det är ett jätteviktigt uppdrag för staten och för samhället som helhet, säger han.

Från helikoptrar till tvång mot civila

Förutom beredskapspolis, så ska Jermsten kartlägga polisens roll vid krig, i vilket läge det militära försvaret kan ta polisen i anspråk, respektive tvärtom. Därtill att se över lagen om gränsövervakningen i krig, kartlägga polisens behov av helikoptertransporter samt Försvarsmaktens förmåga att stödja polisen med detta. Bland annat.

När det gäller polisens behov och möjligheter att använda sig av det militära försvaret, så ingår den omdebatterade frågan om militärens deltagande i insatser som kan innebära våld och tvång mot civila. Avsnittet i direktivet inleder med att konstatera att sedan Ådalen 1931, då fem personer dödades av militär skottlossning i samband med en demonstration, råder en restriktiv syn på militär medverkan i polisiära insatser i Sverige.

– Det är ingen slump att Ådalen nämns i utredningsdirektivet. Vi har en tradition och erfarenheter i Sverige som delvis är annorlunda om man jämför med till exempel andra länder i Norden. Enligt direktiven ska en restriktivitet fortsatt gälla för militär medverkan i polisiär verksamhet, säger han.

”Jag har ännu inga svar”

Utredningens många skilda frågor kan tyckas samla flera olika utredningar i en, men de hör hemma under samma tak, enligt Jermsten.

– Det är klart att det är skillnad mellan användning av våld mot enskilda och helikopterresurser, men det hör ändå ihop. Det är helt rätt att föra ihop de här frågorna i en utredning, säger han.

Utredningen, med ett sekretariat på tre personer, har precis satt igång. Deadline från regeringen är den 15 april år 2025, det vill säga om ett och ett halvt år.

– Jag har ännu inga svar på några av frågorna. Det är ett viktigt uppdrag utifrån våra grundläggande demokratiska värderingar. Det är positivt att man tar ett helhetsgrepp på de här frågeställningarna. En sådan här utredning innebär också att vi får en anledning att ha en diskussion i samhället om hur vi använder våra resurser.

Beslutskedja: Polisens beredskap

12/10
2023
17/10
2023
25/10
2023
15/4
2025

Forrige artikel Fastighetsnära insamlingsreform klar för nästa steg Fastighetsnära insamlingsreform klar för nästa steg Næste artikel JO kritiserar Södertäljes kontroller av anställda JO kritiserar Södertäljes kontroller av anställda
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom.