EU-kommissionen vill ha obligatoriska elsparkrav – accepteras i riksdagen

Det krävs bindande energisparkrav som pressar ner elpriserna under timmarna med högst förbrukning, anser EU-kommissionen. Förslaget får stöd i riksdagen. ”Men vi ska inte normalisera den typen av situationer och säga att det inte är så farligt att vi ska sänka några grader”, säger Mattias Bäckström Johansson (SD).

Regeringen fick under onsdagen ta emot de första inspelen från riksdagen inför energiministermötet på fredagen. Regeringen söker mandat för att kunna bidra till att få fram ett paket av lösningar på elprisläget som uppkommit i unionen.

Regeringen vill få riksdagens stöd för att brett backa upp de förslag som diskuterats på EU-nivå. Inga hårda krav ställs upp, i stället har tongångarna mjukast upp relativt tidigare uttalanden.

Bland annat står det, till skillnad från statsministerns ”måste” i fredags, att ”elpriserna på den europeiska elmarknaden behöver frikopplas från gaspriserna.”

Flera spår på g

Regeringen ser också ut att få uppbackning för sina önskemål hos EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, som under onsdagen presenterade skisserna till de förslag de vill gå fram med på tisdag nästa vecka.

Med hänvisning till att ryska bolag redan brutit mot de kontrakt som tecknats med europeiska aktörer, så anses det nu bland annat nu möjligt att införa ett pristak på den ryska gasen.

Hur det ska ske i praktiken återstår dock att se, då det finns skeptiska huvudstäder i unionen, bland annat i Ungern, som tecknat separata gasleveransavtal med den ryska regimen.

– Vi kommer inte att ge efter mot den utpressning som Putin utför, löd EU-kommissionens ordförandes budskap.  

Samtidigt bekräftar nu EU-kommissionen att man vill se ett bindande mål om att minska elförbrukningen de morgon- och kvällstimmar då elförbrukningen är som störst.

Kommissionen vill också införa ett pristak även på resterande elmarknad, för att sedan omfördela intäkterna som kvarstår över detta tak tillbaka till medlemsländerna, som sedan ska dela ut dessa som stöd till ”utsatta företag och hushåll”.

Mixat mottagande i riksdagen

I riksdagen ser också regeringens linje ut att kunna passera gå. Marknadsingreppen som föreslås kan vara acceptabla, uppger bland andra Vänsterpartiets Birger Lahti. Men han ser större fördelar med att Sverige går fram med en annan lösning på problemet – via de Sverigepriser som partiet förespråkar.

Detta eftersom partiet ser risker för att de ingrepp som nu sker på elmarknadsmodellen kan upprepas framöver, vilket inte är önskvärt.

– Är det varje år vi ska betala för detta, eller hur ska vi lösa det? säger Birger Lahti.

Men i själva sakfrågan, och det mandat regeringen söker stöd för, hur ställer ni er där?

– I frågan om att exkludera gasen från prissättningen på marknaden, så är det väl något i den riktningen vi kan acceptera. Att Bryssel och EU-kommissionen nu inser att den här marknaden inte funkar, ger ju stöd för att man också kan införa det vi vill se med Sverigepriser för svenska konsumenter. Så den diskussionen om att ”det här går inte att genomföra, för att det strider mot några regler” det är bara snack. Se bara på Spanien, säger Lahti till Altinget.

Hur ser ni på att EU-kommissionen vill gå fram med tvingande sparkrav under timmarna med högst förbrukning?

– Det är svårt att tvinga dem som redan har strypt och sparat in så mycket som möjligt. Det beror ju på hur detaljreglerad den strypningen kommer att se ut. Det finns en massa frågor här, säger Lahti till Altinget och fortsätter:

– Men jag utgår från det jag har närmast. I norra Sverige så ser man att pensionärer har installerat jordvärme- och luftvärmepumpar, samtidigt som man i södra Sverige har direktverkande el. I stan som jag sitter i nu så har vi krogar med enkelglasfönster, medan vi tog bort dem på ladugårdarna på 50- talet. Så då kommer frågan: Vilka är det som ska spara då?

Morot framför piskor

EU-kommissionen resonerar i termer av att medlemsstaterna bland annat kan ge ut ekonomiska stöd till de aktörer som kan erbjuda att dra ner konsumtionen vid de olika topparna i näten. Om det förslaget går igenom och så länge medlemsländerna kan utforma kriterierna, så är det acceptabelt för Lahti.

– Det är då lättare för mig att säga okej. Jag hoppas att de har förnuftet att utforma det väl när de gör det. Men ändå finns det en massa frågetecken som är viktiga för mig att följa upp.

Vänsterpartiets förslag till tillkännagivande föll dock i näringsutskottet. Men däremot ser det ut att kunna bildas en majoritet bakom ett annat tillkännagivande i EU-nämnden.

Uppmaning kan läggas till

Den "falska majoriteten" där, bestående av M+KD+SD+L, har nämligen enats om att en uppmaning till regeringen att lyfta frågan om vikten av att inte begränsa befintlig energiproduktion, samt att det också är centralt att återstarta fossilfri produktion som är nedlagd i dagens läge. 

– Grundproblematiken i EU är ju att elproduktionsutbudet är för lågt, säger Mattias Bäckström Johansson, energipolitisk talesperson för Sverigedemokraterna. Han fortsätter:

– Ur den svenska kontexten så har vi exempelvis då den småskaliga vattenkraften.

Däremot har partierna inga andra direkta invändningar mot de initiativ som diskuteras på EU-nivå, även om Bäckström Johansson ser att uppmaningarna om energibesparingar inte det första han föredrar.

– Vi ska inte normalisera den typen av situationer och säga att ”det inte är så farligt att vi ska sänka några grader”. Det är inte sånt som ska förekomma i en modern välfärdsnation.

Men i en denna situation sätter ni inte ner foten och säger stopp?

– Nej. Sverige står sig ju rätt så väl, men ser man ur ett europeiskt perspektiv, så är läget avsevärt mer akut. Och att i det sammanhanget då lyfta upp energieffektivisering och energibesparing, och att framför allt inte minska utbudet, och på kort sikt öka utbudet av fossilfri produktion. Det är egentligen det som vi tycker att alla regeringar måste överväga.

Läs rådsunderlagen om elpriser och beredskap inför vintern här

Forrige artikel Amnestys ordförande stödjer MP – får intern kritik Amnestys ordförande stödjer MP – får intern kritik Næste artikel Regionpolitikerna som vill stanna – och de som kliver av Regionpolitikerna som vill stanna – och de som kliver av
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.