Tillståndsregler för industrin upprör: ”Får nog flytta till Sevilla”
(Foto: Jernkontoret / Henrik Montgomery/TT)
Nya regler för miljötillstånd ska pressa industrin att ställa om. Nu siktar miljöministrarna på att komma överens om sin linje, men hos stålindustrin oroas experter för att lagstiftarna genom sitt drag försvårar omställningen.
Under torsdagen kan medlemsländerna sätta ner foten kring vilken hållning de ska ha till det reviderade industriutsläppsdirektivet.
Lagstiftningen, som ska se till att industrier lägger in en högre växel i arbetet med att fasa ut alla miljöskadliga utsläpp ur sin tillverkning, har dock inte fått ett helt klart grönt ljus hos medlemsländerna i förarbetet.
Det som dominerar debatten rör vilka krav som ska ställas på jordbruksinstallationer att dra sitt strå till stacken. För till skillnad från dagens regelverk, föreslås även jordbrukets större produktion fasas in i regelverket.
Men även för befintliga aktörer, som står för en stor del av materialtillverkningen inom både infrastruktur och resterande samhällssektorer, anses förändringarna som nu förhandlas fram avsevärda. Bland annat föreslås att fler bindande krav på energi-, material- och vattenanvändning ska tas in i den tillståndsprocess som i slutändan bidrar till att avgöra om en verksamhet ska få ett miljötillstånd eller inte.
Mer tvingande BAT-värden
Dessa värden, som tidigare varit indikativa när så kallade BREF-dokument (som fastställer den bästa tillgängliga tekniken, BAT, och konsumtionsvärden man då ska nå) tas fram för olika industriprocesser, föreslås nämligen utvidgas och bli långt mer styrande.
Detta steg välkomnas generellt hos bland andra Naturvårdsverket, men hos Jernkontoret är tongångarna annorlunda. Trots intensivt påverkansarbete, och även omfattande diskussioner i den arbetsgrupp som förhandlat fram medlemsländernas position, så har de haft få framgångar i arbetet med att få till förändringar i rådets linje från förra veckan som ser ut att läggas fram till ministrarna.
Det frustrerar Jernkontorets expert Eva Blixt, som företrätt svenska stålindustrins linje i förhandlingen.
– Medlemsstaterna har inte rört den här artikeln alls. I artikel 15.3a har det inte hänt något på ett års tid, säger Eva Blixt och fortsätter:
– Vad man har gjort i stället, är att man låtit kommissionens förslag ligga, men man lägger till en möjlighet till undantag. Jag är på riktigt tvärbesviken på att vi inte har lyckats, och de inte velat förstå, att all utveckling av processer och produkter bara kommer att ske om en dispens beviljas i domstol.
Hot mot projekt som Hybrit?
Detta eftersom bland annat svenska Hybrit-projektet, till följd av vätgasanvändningen, kommer att ha svårt att kvala in inom de energiintervall som ska sätta ramarna för huruvida en stålindustriprocess i slutändan kan få sitt miljötillstånd.
– Om jag vill göra ett högvärdigt avancerat stål, så kommer jag inte ens ligga i intervallet som sätts på ett genomsnitt av dagens produktion, fortsätter Eva Blixt.
Tanken med förslaget är att ”homogena” industriprocesser ska få bindande intervaller för bland annat energianvändningen, som deras produktion sedan ska befinna sig inom. Men just frågan om vad som anses vara en homogen industriprocess är något som är ytterst knivigt, enligt Jernkontorets expert, och det är samtidigt en ståndpunkt som också delvis lyfts av Naturvårdsverket i den remissrunda som skett bland svenska intressenter.
– Är Hybrit något nytt? Det kanske går att bevisa, men å andra sidan är det inget heller helt nytt. Utan det är första fasen som är ny, med vätgasen, elen och vattnet.
”Löses i detaljregler”
De frågetecknen anser dock EU-kommissionen går att reda ut i den detaljreglering som sker inom Sevillaprocessen. Där samlas medlemsstater, miljöorganisationer, Kommissionen och branschrepresentanter för att ta fram de BREF- och BAT-värden för utsläpp och konsumtion som nu ska bli mer styrande.
– Det vi har är valsverk och ugnar. Hur ska jag bevisa att det inte är homogent? Jag ska som industri bevisa att det här är helt annorlunda, säger Eva Blixt och fortsätter:
– Jag får nog flytta till Sevilla. För det här kommer att ta en oändlig tid. Ska vi gå igenom 3 500 sorters stål – och resonera kring vad som är en homogen process? Det kunde gå när det var indikativt, men nu när det blir bindande, då är det en helt annan sak.
Ytterligare tunga frågor väntar
EU-parlamentet håller samtidigt också på att ta fram sin position och där ser Eva Blixt med mer förhoppning på att få visst gehör för sin linje. Bland annat när det kommer till frågan om hur omfattande krav det ska finnas på att bolagen också har ”transformationsplaner” för hur de ska leva i linje i med de uttalade miljö-, klimat- och andra hållbarhetsmål som unionen satt upp.
– För det finns redan krav på liknande planer i andra regelverk, bland annat rörande due diligence (Företagsbesiktning). Det finns idéer på att dessa ska kunna räcka hos vissa EU-parlamentariker, och de förslagen ser vi med intresse på.
Samtidigt återstår även en strid om vilka sanktionsregler som ska gälla, för den industriproduktion som omfattas av de tillkommande kraven.
Här ser bland annat EU-kommissionens tidigare linje, där det föreslogs att bolagen skulle behöva visa på att deras verksamhet inte skadar omgivningen, skjutas ner.
– Här tycker jag att det svenska ordförandeskapet varit duktiga. Det har de generellt, faktiskt, men det har verkligen varit svårt att få gehör, menar Eva Blixt.
{{toplink}}
Fortsatt en chans till
Det var ännu vid publicering oklart om det svenska ordförandeskapet hade en kvalificerad majoritet med sig på sin uttalade linje, just på grund av de skilda meningarna om vilka jordbruk som ska omfattas av kraven.
Om inte miljöministrarna enas, väntas ett nytt försök att ske vid junimötet. Hos EU-parlamentet är planen hos industri- och jordbruksutskottet att sätta ner foten i slutet av mars.
Ansvariga miljöutskottet siktar sedan på att ta sin position i slutet av april. Därefter väntar slutomröstning i slutet av maj.
Barbro Westerholm har avlidit
SVT och Svenska Dagbladet byter opinionsinstitut med varandra
