Tung miljöpolitisk dag i omskakat EU-maskineri
(Foto: European Union, 2024)
Markhälsoåtgärder, stopp mot grönmålning, minskning av matavfall och naturrestaureringsreform. Det var inte lite som skulle betas av när en lag klubbades och förhandlingsmandat antogs av miljöministrarna under måndagen.
Vid sidan av den något kaotiska situationen inför och efter antagandet av förordningen som ska se till att EU lever upp till de internationella åtagandena inom biologisk mångfald, var agendan redan som det var tung vid måndagens miljöministermöte.
Det belgiska ordförandeskapet siktade på att ro hem ett stort antal kompromisser i flera andra tyngre miljö- och klimatpolitiska förslag, innan Ungern tar över ordförandeklubban vid månadsskiftet. Därför var det en diger agenda att hantera.
Naturrestaureringslagen antogs först under förmiddagen, efter att Slovakien och Österrikes representanter svängt i sista stund. I Österrike ledde miljöministerns beslut till att den egna regeringspartnern ville väcka åtal mot dess företrädare och ogiltigförklara omröstningen, vilket bestämt avvisades av miljöministern och ministerrådets jurister.
{{toplink}}
Men redan samma förmiddag antogs också den första av tre lagförslagspositioner, som i höst ska slutförhandlas tillsammans med parlamentet. Till skillnad från i den första frågan, ställde sig Sverige bakom alla de framförhandlade positionerna för resterande frågor.
Matavfall och textilsopor
I revideringen av avfallsdirektivet var det framför två sakområden som låg i fokus: att minska på mat- och textilavfallet. För även om det finns regleringar som syftar till att matavfallet ska samlas in i ett senare skede av värdekedjan – vilket bland annat lett till de omdebatterade bioavfallsdiskussionerna i Sverige – finns det också ambitioner att försöka förebygga att avfallet uppkommer i tidigare skeden.
En stark majoritet på 514 parlamentariker antog i mars en hållning, där bland annat högre ambitionsnivåer relativt rådet och kommissionen förespråkas för hur matavfallet ska minska i livsmedelsproduktionskedjan, men också i försäljningsledet.
Där rådet och kommissionen föreslagit ett 10-procentigt minskningsmål till 2030 i produktionskedjan, relativt 30 procent per capita i resterande led, förespråkar EU-parlamentet 20, respektive 40 procents reduktionsambitioner.
När det kom till textilierna – där det redan nu finns förbud mot att förstöra osålda varor, samt insamlingskrav från 2025 beslutade – har frågan i förhandlingen framför allt rört hur, och när, ett producentansvar för de som producerar textilier ska träda i kraft.
Omtag på gammal svensk fråga
Producentansvaret, som också utretts i Sverige, ska bland annat se till att materialåtervinningen, som haltar rejält, kan komma igång.
Parlamentet förespråkar här att ett snabbt införande 18 månader efter det att lagen trätt i kraft, vilket också är mer i linje med bland andra Sveriges position.
Men rådet har istället en kvalificerad majoritet som vill minska pressen på införandet av producentansvaret, och samtidigt ge mer tid till införandet i linje med EU-kommissionens förslag.
– Vi är definitivt intresserade av att se hur vi kan utveckla förslagen, sade Romina Pourmokhtari (L) inför mötet och tryckte särskilt på textilindustrin:
– Det behöver utvecklas ganska kraftfullt under de kommande åren, eftersom det arbetet ligger efter. Textiliindustrin behöver göra mycket för att komma ikapp.
{{toplink}}
Stopp för grönmålning
Hur ska exempelvis ”biologiskt nedbrytbar”, ”klimatneutral”, ”netto-noll” och ”miljövänlig” kunna användas framöver? När trilogerna inleds i höst finns det flera gränsdragningar som kvarstår för förhandlarna.
Det rör bland annat frågan om hur, och vilka, köpta utsläppskrediter ska kunna användas i företagens kommunikation.
Parlamentet tillåter endast exempelvis att enheter från EU:s kolsänkecertifikat, eller liknande ska kunna användas i kommunikationen, men bara om det samtidigt görs ansträngningar för att minska resterande utsläpp så fort som möjligt, och utsläppskrediterna endast täcker de kvarvarande utsläpp som återstår.
Här antar rådet en annan linje, genom att både öppna för fler krediter än de som omfattar negativa utsläpp, samt att bolagen endast behöver följa sin utstakade plan för hur de ska minska utsläppen.
– Det kan bli en svår förhandling framöver, uppger en källa till Altinget.
Därtill råder det något delade meningar om hur befintliga miljömärkningar ska få användas framöver, samt hur små och medelstora företag ska hanteras.
För att få ett grönt påstående godkänt, ställs det samtidigt krav på att myndigheter och kontrollorgan ska genomföra kontrollerna snabbt. Parlamentet vill här se en deadline på 30 dagar.
Stärkt markhälsa
Urlakningen av EU:s odlingsjordar står samtidigt i fokus för det direktiv som ska slutförhandlas till hösten. Men EU-kommissionens ursprungsförslag har samtidigt inte flugit smärtfritt igenom lagstiftningsprocessen. Parlamentet samlade endast en svag majoritet bakom förslaget, och rådet antar samtidigt en annorlunda position kring hur markhälsoövervakningen, som är en central del i pusslet, ska genomföras och följas upp.
Då 60-70 procent av EU:s odlingsbara jord anses ha en låg status, vilket bland annat leder till näringsämnesläckage, siktar förslaget på att nå det antagna målet om att vända trenden till 2050.
– Den odlingsbara jorden är en viktig, men känslig resurs, och måste förvaltas bättre, säger Belgiska ordförandeskapets ordförande Alain Maron.
Rådet antar dock bara bland annat icke-bindande målsättningar för att leverera mot den övergripande målsättningen.
– Vi beklagar detta, svarade miljökommissionären Virginijus Sinkevičius.
{{toplink}}
Besked om EU-jobben dröjer – ingen enighet på toppmötet
Regeringen går vidare med statlig förtur till fastighetsköp
