Besked om EU-jobben dröjer – ingen enighet på toppmötet

Trots förhoppningar om en överenskommelse kring toppjobben nådde EU-länderna inte hela vägen fram på måndagens möte. Partierna utanför mittenuppgörelsen uppges vilja ha fler eftergifter innan de kan ställa sig bakom den föreslagna trion.

BRYSSEL. Det såg ut att vara klappat och klart när EU-ledarna anlände till toppmötet i Bryssel på måndagskvällen. En paketlösning för de tre EU-toppjobben som ska tillsättas efter valet låg på bordet, redo att välsignas av statsminister Ulf Kristersson (M) och hans 26 likar i en principiell överenskommelse.

Tyska Ursula von der Leyen, från den konservativa och kristdemokratiska partigruppen EPP, som fortsatt ordförande för EU-kommissionen, Portugals tidigare premiärminister, socialisten António Costa, som Europeiska rådets ordförande samt Estlands liberala premiärminister Kaja Kallas som EU:s utrikeschef var den föreslagna trion.

Med ett förnyat mandat som talman för Europaparlamentet till maltesiskan Roberta Metsola från EPP  ­– en post som dock parlamentet beslutar om själv – såg maktpusslet ut att vara komplett.

Pusslet kring EU-toppjobben handlar nämligen om att hitta balansen mellan nord och syd, öst och väst, mellan stora och små länder, mellan män och kvinnor – och inte minst mellan politiska läger.

En rasande Meloni

Men EU-ledarna nådde inte ända fram på måndagens möte. Strax innan midnatt kom beskedet att middagen var avslutad utan att någon deal nåtts.

”Inget är klart förrän det är klart” konstaterade statsminister Ulf Kristersson i ett skriftligt uttalande efter mötet, men tillade samtidigt att Europeiska rådet har kommit långt under mötet.

”Jag upplever relativt brett stöd för de namn som hittills har nämnts. Men det var uppenbarligen inte redo för överenskommelse”.

Namnen på bordet uppges alltså ligga kvar – men enligt uppgifter har de regeringar som står utanför uppgörelsen mellan de tre mittenpartierna vägrat backa upp överenskommelsen. Italiens premiärminister Georgia Meloni, vars parti Italiens bröder ingår i samma politiska grupp som Sverigedemokraterna i EU-parlamentet, ECR, uppges ha varit rasande för att hon blivit utesluten ur förhandlingarna.

Nu väntas ytterligare förhandlingar för att försöka nå en formell överenskommelse på toppmötet i slutet av nästa vecka, den 26-27 juni.

Europeiska rådets nuvarande ordförande Charles Michel sade efter mötet att det är viktigt att länderna kommer överens som ett team.

– Det är viktigt för processen att alla 27 medlemsländerna känner sig involverade. Europeiska rådet är en viktig institution som måste garantera unionens enighet, sade han.

Exakt vad som krävs för att få alla länder ombord är dock inte helt klart. Eftergifter i form av garantier för vissa kommissionärsposter är ett av de alternativ som nämns.

Pressar på

Processen att förhandla fram fördelningen av toppjobben har trots allt hittills varit ovanligt snabb.

Omvärldssituationen, med ett stundande val i USA och krig i Europa, har gjort att EU-ledarna är måna om att komma framåt i processen för att skapa stabilitet och visa enighet utåt.

Men även inrikespolitiska förhållanden pressar på. Den franske presidenten Emmanuel Macron har intresse av att få EU-jobben på plats innan hans nyligen annonserade nyval hålls om bara ett par veckor, med ytterpartiet Nationell samling som favorittippad vinnare.

Förhoppningen bland de inblandade är också stor om att en överenskommelse ska nås på nästa veckas toppmöte.

Charles Michel underströk att viktiga steg tagits under måndagens toppmöte för att bana vägen för en överenskommelse nästa gång EU-ledarna ses i slutet av juni. 

– Jag anser att det är vår gemensamma plikt att det blir ett beslut på nästa toppmöte. {{toplink}}

Forrige artikel Utredarens förslag: E-legitimation och körkort i samma digitala plånbok Utredarens förslag: E-legitimation och körkort i samma digitala plånbok Næste artikel Tung miljöpolitisk dag i omskakat EU-maskineri Tung miljöpolitisk dag i omskakat EU-maskineri
Biståndsbudgeten minskas med 3 miljarder

Biståndsbudgeten minskas med 3 miljarder

Regeringen och SD har kommit överens om att minska biståndsramen för 2026–2028 med tre miljarder per år. ”Världens behov är nästan oändliga, den svenska statsbudgeten är inte det”, säger biståndsminister Benjamin Dousa (M) till Altinget.