Efter valet – vad händer nu?

Vi har ett preliminärt valresultat – men kampen om de politiska toppjobben i EU är långt ifrån klar. Nu har startskottet gått för maktspelet och den politiska kohandeln som ska lägga grunden för nästa mandatperiods politiska maktkarta. Altinget reder ut vad som väntar härnäst.   

BRYSSEL. Söndagskvällens preliminära valresultat visade framsteg för de konservativa och ytterhögerpartiterna – men ett rejält tapp för både de gröna och de liberala i Europaparlamentet. Ett definitivt slutligt resultat väntas dock inte komma förrän först om några dagar.

Men redan nu har det politiska spelet kring maktpositionerna rasslat igång. Under måndagen väntas de flesta nyvalda parlamentarikerna ta sig till Bryssel för att de kommande dagarna inleda förhandlingarna om utskottsplatser och ledarposter. På tisdag träffas de politiska gruppledarna för ett första möte kring fördelningen av posterna. 

Altinget listar här de kommande stegen på vägen fram till att de nya politiska spelarna är på plats i alla institutioner. 

Vägen till ett färdigt maktpussel

17 juni: Informellt EU-toppmöte i Bryssel mellan medlemsländernas stats- och regeringschefer där man kan vänta sig tidiga diskussioner om hur topp-positionerna inom EU ska fördelas. Nyckelposterna på spel är jobbet som EU-kommissionens ordförande, ordförande för Europeiska rådet och tjänsten som EU:s utrikeschef, men även talmansposten i Europaparlamentet. 

18 juni – 3 juli: De politiska grupperna i Europaparlamentet håller möten för att besluta om sina sammansättningar (se faktaruta). För att kunna bilda en politisk grupp krävs minst 23 ledamöter från minst sju medlemsländer (en fjärdedel av alla medlemsländer).

27-28 juni: Officiellt EU-toppmöte. Förhoppningen är att man här ska enas om förslag på personer till topp-positionerna – inte minst EU-kommissionens ordförande – som sedan måste godkännas av EU-parlamentet.

15 juli: Sista dagen för att meddela EU-parlamentets talman om sammansättningen av politiska grupper: namn, politisk förklaring och vilka partier som ingår.

16 juli: Den nya mandatperioden inleds officiellt.

16-19 juli: EU-parlamentets konstituerande plenarsammanträde i Strasbourg. Parlamentets 720 nyvalda ledamöter ska välja talman, 14 vice talmän och fem kvestorer. Sannolikt meddelas också vilka ledamöter som ska sitta i de olika utskotten. Eventuellt kan parlamentet vid denna session också komma att ta ställning till Europeiska rådets förslag till ny ordförande för EU-kommissionen. Denne behöver få en absolut majoritet av parlamentarikernas röster. Annars ber talmannen Europeiska rådet att komma med ett nytt förslag.

22-25 juli: Utskotten håller möten om sina sammansättningar.

16-19 september: EU-parlamentets första session efter sommaruppehållet. Om parlamentet inte tagit ställning till Europeiska rådets förslag på kommissionsordförande i juli så väntas de göra det vid detta plenarsammanträde. Det sker genom sluten omröstning och det krävs stöd från hälften av ledamöterna – 361 stycken – för att personen ska få grönt ljus.  

September/oktober: Någon gång kort efter EU-kommissionens ordförande tillsatts sätter denna samman den nya kommissionen med hjälp av de förslag som kommit in från medlemsländerna. I Sverige är det regeringen/statsministern som skickar förslag på vem som ska bli svensk kommissionär.

{{toplink}}

Oktober/november: De föreslagna kommissionärerna granskas av Europaparlamentet. Utskottet för rättsliga frågor kontrollerar eventuella intressekonflikter, därefter frågas varje kandidat ut av det utskott som motsvarar den tilltänkta kommissionärens portfölj. Det sker dels via skriftliga frågor men även i en flera timmar lång utfrågning. Kandidaten kan ombes komplettera med skriftliga svar, eller kallas till en andra utfrågning.

November/december/januari: Först när alla föreslagna kommissionärer har fått grönt ljus röstar Europaparlamentet om att godkänna den nya EU-kommissionen i sin helhet.

1 december: Europeiska rådets nya ordförande tillträder sin post. Ordföranden väljs av medlemsländernas stats- och regeringschefer.

,

Forrige artikel Alla partier över spärren – SD tappar mark Alla partier över spärren – SD tappar mark Næste artikel Sverige mot strömmen – valdeltagandet minskar Sverige mot strömmen – valdeltagandet minskar
Biståndsbudgeten minskas med 3 miljarder

Biståndsbudgeten minskas med 3 miljarder

Regeringen och SD har kommit överens om att minska biståndsramen för 2026–2028 med tre miljarder per år. ”Världens behov är nästan oändliga, den svenska statsbudgeten är inte det”, säger biståndsminister Benjamin Dousa (M) till Altinget.