Det krävs fler åtgärder för att öka valdeltagandet bland utrikesfödda

Nästan hälften av alla röstberättigade valde att inte rösta i helgens EU-val. Den positiva trenden med stigande valdeltagande är bruten och valdeltagandet 2024 beräknas att bli lägre än i EU-valet 2019. En bidragande orsak för detta är att resurserna för partierna att nå nya väljargrupper har minskat med 8 miljoner, skriver Ahmed Abdirahman, vd och grundare Järvaveckan.

Efter ett historiskt dåligt valdeltagande måste det finnas tid för rannsakan och analys. Preliminära siffror visar att valdeltagandet har sjunkit som helhet i jämförelse med EU-valet 2019, men hur valdeltagandet ser ut på olika orter runt om i Sverige vet vi inte ännu. Däremot var valdeltagandet i EU-valet 2019 betydligt lägre bland invånare i Sveriges utsatta områden i jämförelse med genomsnittet.

Betydligt lägre i utsatta områden 

Endast 35 procent röstade, jämfört med 57 procent nationellt. Än mer oroande är att bara var fjärde person med två utrikesfödda föräldrar deltog i valet 2019. Bland svensksomalier, svenskiranier och svensketiopier var valdeltagandet högst, runt 38-40 procent, medan svensksyrier och svenskirakier låg lägst med 21-23 procent.

I de områden med lägst valdeltagande var det bara en av fem personer födda i Sverige med utrikesfödda föräldrar som röstade. Dessa siffror kommer från en analys av EU-valet 2019 gjord av Järvaveckan Research.

Lågt valdeltagande bland vissa grupper innebär att deras röster och perspektiv inte blir hörda, vilket försvagar demokratin. Det kan leda till att dessa grupper känner sig ännu mer utanför och att tilliten till politiska institutioner riskerar att minska övertid.

Vem har ansvaret?

Järvaveckan, som nyligen avslutades, hade starkt fokus på EU-valet. Paneldebatter med toppkandidater från riksdagspartier belyste Sveriges framtid i EU. Evenemanget samlade över 45 000 besökare och över 370 organisationer deltog, vilket bidrog till en rik dialog mellan politik, näringsliv, myndigheter och civilsamhället. Sådana initiativ är viktiga, men de räcker inte.

För att minska gapet i valdeltagande mellan utrikes- och inrikesfödda behövs fler riktade insatser och mer resurser. En undersökning från Järvaveckan Research visar att endast 52 procent av kommunerna i utsatta områden arbetar aktivt för att öka valdeltagandet. När det gäller utrikesfödda, särskilt de från utomeuropeiska länder, har endast 38 procent av kommunerna specifika insatser. Bara 43 procent av kommunerna anser att de ekonomiska medel de har fått är tillräckliga för att främja valdeltagandet.

Altingets gratis nyhetsbrev

Osäkerhet kring vem som har ansvaret för att öka valdeltagandet är ett problem. Kommuner, partier och myndigheter skyller på varandra. Partierna, som redan har tappat många medlemmar, saknar ofta resurser för att göra en verklig skillnad. En tydligare ansvarsfördelning och långsiktiga strategier behövs för att involvera alla samhällsgrupper i valprocessen.

För att skapa en inkluderande demokrati måste vi satsa mer på att öka valdeltagandet bland grupper med låg valdeltagande såsom utrikesfödda. Vi behöver långsiktiga och riktade insatser, tillräckliga resurser och ett tydligt ansvar från myndigheterna för att driva arbetet framåt.

Bara då kan vi säkerställa att alla röster blir hörda och att vår demokrati förblir stark och representativ.

Forrige artikel Inför nationell styrning av cancervården Inför nationell styrning av cancervården Næste artikel Socialdemokraterna behöver damma av Perssons gröna folkhem Socialdemokraterna behöver damma av Perssons gröna folkhem
Biståndsbudgeten minskas med 3 miljarder

Biståndsbudgeten minskas med 3 miljarder

Regeringen och SD har kommit överens om att minska biståndsramen för 2026–2028 med tre miljarder per år. ”Världens behov är nästan oändliga, den svenska statsbudgeten är inte det”, säger biståndsminister Benjamin Dousa (M) till Altinget.