Teknikämnet behandlas styvmoderligt
Teknikämnet förtjänar bättre förutsättningar än i dag. Det menar Claes Klasander, föreståndare Nationellt resurscentrum för teknikundervisning i skolan – CETIS, och Li Ljungberg, expert kompetensförsörjning, Teknikföretagen.
Af Claes Klasander och Li Ljungberg
Föreståndare Nationellt resurscentrum för teknikundervisning i skolan – CETIS respektive expert kompetensförsörjning Teknikföretagen
Teknikkunskaper är avgörande för att Sverige ska kunna stärka sin konkurrenskraft i en teknikintensiv värld. Regeringen har beskrivit detta som ett prioriterat område och har annonserat en STEM-strategi, en nationell strategi för naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, till slutet av året. För att den strategin inte ska bli en papperstiger behöver de grundläggande utmaningarna hanteras.
Brister i teknikundervisningen
Sedan 1994 är teknik ett eget obligatoriskt skolämne för alla elever i hela grundskolan. Syftet har dels varit att ge kunskaper så att eleverna får en god teknisk grund att stå på, dels att stimulera intresset för teknik hos eleverna. Insikten har funnits där hela tiden, att unga killar och tjejer måste ha goda kunskaper i teknik för att de ska kunna navigera i vardagen, ifrågasätta saker i samhället och finna sin plats på dagens arbetsmarknad.
För tio år sedan publicerades Skolinspektionens granskning ”Teknik – gör det osynliga synligt” publicerades. Myndigheten kunde konstatera att undervisningen i ämnet teknik led av en rad brister. En av de allvarligaste var just att elevernas intresse för teknik inte hade ökat genom undervisning i ämnet. Tvärtom, så sjönk intresset under de senare årskurserna i grundskolan. Särskilt tydligt var detta för flickorna, deras intresse för teknik sjönk kraftigt.
Lärare saknar kompetens
Förklaringen till detta, menade Skolinspektionen, låg bland annat i att undervisningen sällan utgår från elevens intressen, behov och erfarenheter. Dessutom saknade många undervisande lärare utbildning i ämnet.
Skolinspektionen lämnade ett antal förslag i samband med granskningen. Efter granskningen har vi visserligen sett positiva förändringar, ämnet har till exempel fått sina egna öronmärkta timmar och det har bedrivits utbildningsinsatser i olika format.
Fortfarande kvarstår dock många av de utmaningar som Skolinspektionen pekade ut. I en undersökning av Ungdomsbarometern från 2024 svarar en del ungdomar att de inte vet om de haft teknik i högstadiet. Att ämnet fortfarande är relativt osynligt är förmodligen en bidragande orsak till skillnader i undervisningens kvalitet inom och mellan skolor.
Trots det omfattande kunskapsfältet som teknikämnet ska täcka, har det lite undervisningstid relativt andra skolämnen. Det har också lägst andel behöriga lärare och det finns inget krav på godkänt i ämnet för att påbörja gymnasiet. Ingen ny inspektion har heller genomförts. Det mycket populära kravet om likvärdighet verkar inte ha nått debatten om teknikundervisningen.
Låt teknikämnet utvecklas
Läget är förstås inte nattsvart. Det finns inspirerande exempel över landet. Vi träffar skickliga lärare som gör sitt yttersta för landets unga, som trots en pressad och stressad vardag ger eleverna en varierad teknikundervisning. Men det behövs ett samlat grepp.
Teknikämnet i grundskolan knyter tydligt an till den kommande STEM-strategin. Det som riskerar att bli ett trist 10-årsjubileum för svensk skola, har vi nu möjligheten att vända till något positivt.
Att regeringen har tagit initiativ till en STEM-strategi är mycket glädjande. Det vore välkommet, både för elever och för kunskapsnationen Sverige om teknikämnet kunde få utvecklas till dess fulla potential. Det är dags att göra det osynliga synligt!
Så kan AI stoppa onlinebedrägerier
Rysk ambassadör: Nato har inget intresse av att stoppa kriget i Ukraina
