von der Leyen fiskar efter kvinnor i ett hav fullt av män

Jämställdhet mellan könen i EU-kommissionen är en topprioritering för Ursula von der Leyen. Men de allra flesta av EU:s 27 länder är benägna att skicka en man.

Det börjar se mörkt ut för Ursula von der Leyens ambitioner om lika många män och kvinnor i den EU-kommission som hon ska leda de kommande fem åren.

För närvarande har 18 av de 27 regeringarna nominerat sina kandidater till posten som EU-kommissionär. 12 av dem är män, medan endast sex är kvinnor – däribland Sveriges EU-minister Jessika Roswall (M).

Detta är en utmaning för Ursula von der Leyen, som har gjort det klart att hennes mål är en jämn fördelning. Därför har hon uttryckligen bett de europeiska regeringarna att nominera både en man och en kvinna. En önskan som till stor del har ignorerats hittills.

– Det kommer att vara en prestigeförlust för henne om hon inte får en mer eller mindre jämn balans, säger Iben Tybjærg Schacke-Barfoed, analytiker och chef för kommunikation och administration på danska tankesmedjan Europa.

– Det är ganska tydligt att det har varit ett krav. Så är det även i Europaparlamentet där kommissionärerna måste godkännas i efterhand, säger hon.

Män högt i kurs

För att uppfylla önskan om jämställdhet mellan könen i toppen av EU-apparaten måste minst sju av de tio länder som ännu inte har anmält sin kandidat lämna in ett kvinnokort till kommissionärernas sammansvärjning.

Det ser mycket svårt ut, eftersom det också finns en övervikt av manliga kandidater bland de favoriter som de länderna väntas skicka till Bryssel.

Balansen mellan män och kvinnor är en stor fråga för de EU-parlamentariker som ska godkänna von der Leyens nya EU-kommission. Det bekräftas av en av Europaparlamentet vice talmän, danska parlamentarikern Christel Schaldemose (S).

I mitten av juli deltog hon i förhöret av von der Leyen om hennes politiska planer innan parlamentarikerna gav grönt ljus för att hon skulle få sitta kvar som ordförande.

– Det är ingen tvekan om att parlamentet väger in könsaspekten. von der Leyen fick också frågor om det av många av grupperna, inklusive min egen grupp, säger Schaldemose.

{{toplink}}Den socialdemokratiska delegationsledaren tror att det kan bli en dealbreaker för parlamentet om antalet kvinnor blir för lågt.

– Jag tror det om det blir väldigt, väldigt skevt, säger hon.

Enligt Schaldemose befinner sig von der Leyen nu i en mycket svår situation. För även om parlamentet flåsar henne i nacken, och hon själv har ambitioner om en jämn fördelning, så är det i slutändan regeringarnas eget beslut vem de vill skicka till Bryssel.

– Vi vill fokusera på det och pusha henne. Men det är länderna som utser, säger hon.

Få självklara kvinnor

EU-analytikern Iben Tybjærg Schacke-Barfoed från tankesmedjan Europa tror att Ursula von der Leyens bästa chans att påverka ländernas val är att hon kan erbjuda dem en mer eller mindre attraktiv position, beroende på vem de föreslår, och tar Danmark, som ännu inte nominerat sin kandidat, som exempel.

– Om Danmark skickar en man kan det i förlängningen innebära att det blir en mindre viktig portfölj som personen får i slutändan. Om man däremot är det land som kan säkerställa en jämn könsfördelning i Ursula von der Leyen i sin kommission kan det vara så att hon är mer villig att titta på vilken portfölj man kan få, säger EU-analytikern.

Länderna har fram till den 30 augusti på sig att lämna in sitt slutliga anbud till kommissionens ordförande.

Artikeln är översatt och kortad från Altinget.dk. 

Forrige artikel Busch om osäkerheterna i kärnkraftsplanen: ”Kommer vara svår resa” Busch om osäkerheterna i kärnkraftsplanen: ”Kommer vara svår resa” Næste artikel Varningen: Skärpta lotteriregler för partier kan slå mot civilsamhället Varningen: Skärpta lotteriregler för partier kan slå mot civilsamhället
Biståndsbudgeten minskas med 3 miljarder

Biståndsbudgeten minskas med 3 miljarder

Regeringen och SD har kommit överens om att minska biståndsramen för 2026–2028 med tre miljarder per år. ”Världens behov är nästan oändliga, den svenska statsbudgeten är inte det”, säger biståndsminister Benjamin Dousa (M) till Altinget.