Tysk gränskontroll skapar rädsla för dominoeffekt
Fler europeiska länder kommer att börja införa gränskontroller nu när Tyskland har gjort det, befarar en expert på internationell rätt och migration. Det kan vara den första dominobrickan som får resten att välta.
I dag måndag inför Tyskland gränskontroller i alla sina nio grannländer.
Detta trots att Tyskland självt är en stark kritiker av att andra EU-länder haft gränskontroller på plats.
Enligt den tyska regeringen har faran för islamistisk terror blivit för stor för att lämna gränserna öppna.
Bakgrunden till beslutet är ett dödligt knivdåd som en syrisk asylsökande begick i slutet av augusti i den tyska staden Solingen. Tre personer miste livet och åtta skadades.
Kort därefter gick medborgarna i de två tyska delstaterna Sachsen och Thüringen till valurnorna och belönade de två invandringsfientliga partierna AfD och BSW med rekordval, medan de tre partierna i regeringskoalitionen alla fick ett slag i ansiktet.
– Det visar att Tysklands förbundskansler Olaf Scholz är pressad av opinionsmätningarna, men förmodligen också av personer i hans eget parti som kan se att kristdemokraterna i CDU har växlat upp i den här frågan. Och att AfD och BSW vinner röster på det, bedömer Iben Tybjærg Schacke-Barfoed, Europapolitisk expert och analytiker vid tankesmedjan Europa.
Det är en ren valkampanj
Frågan har därmed dragits in i tyska valkampanjen, säger hon.
För i oktober väntar ännu ett delstatsval, den här gången i Brandenburg, där regeringen också riskerar att förlora. Och i september nästa år kommer Scholz koalition att stå inför sitt sista test när tyskarna går till valurnorna igen.
– Därför ska man inte se valet att införa gränskontroller som en del av tysk EU-politik. Man ska definitivt se det som en del av en inrikespolitisk agenda, säger Iben Tybjærg Schacke-Barfoed.
Detta är ett uttryck för det faktum att de traditionella partierna försöker komma ikapp de högerpartier som dominerar berättelsen om migration i Europa, enligt Mireia Faro Sarrats, expert på internationell rätt och migration vid European Council on Foreign Relations.
Det är samma tendens som gäller när regeringspartierna i Storbritannien och Danmark flörtar med tanken på att flytta asylhandläggningen till tredje land långt från Europa.
– I stället för att försöka förbättra dysfunktionella asyl- och integrationssystem imiterar mittenpartierna partierna från högerflygeln, som i asylavtalen med Rwanda.
Men högerväljarna är fortsatt skeptiska, säger hon.
– Det tyder på att man inte vinner över väljarna genom att bara imitera högerns ståndpunkt i invandringsfrågan.
Tysk panikreaktion
Ändå har Olaf Scholz nu tagit chansen. Han har dock inte kunnat räkna med stöd från sina europeiska kolleger.
Från polsk sida har premiärminister Donald Tusk kallat gränskontrollerna ”oacceptabla”, medan Österrikes inrikesminister pekat ut manövern som direkt olaglig.
Det tyska beslutet har också väckt stor uppståndelse i Europaparlamentet, som har satt upp frågan på dagordningen under måndagen och kallat till sig EU-kommissionen för att diskutera åtgärdens laglighet.
Hittills har EU-kommissionen vägrat att kommentera fallet. Men kommissionen övervakar situationen mycket noga, betonade kommissionens talesman Eric Mamer på fredagen.
– Till och med ett land som Nederländerna, som har högerpartier i regeringskoalitionen, har varit ute och protesterat. De stödjer inte den tyska regeringen eftersom det i praktiken kan innebära mer köer vid gränsövergångarna, säger Iben Tybjærg Schacke-Barfoed.
Joris Bengevoord, ordförande för Euregio-gruppen – en nederländsk-tysk gränsförening – beskriver beslutet som en ”panikreaktion”.
Schengens framtid står på spel
Viktigast av allt är dock hur det kommer att påverka Schengenavtalet – den del av EU-samarbetet som säkerställer fri passage mellan alla medlemsländer – enligt Iben Tybjærg Schacke-Barfoed.
– Det är något nytt att det är det stora medlemslandet Tyskland, som har så många gränser, som inför tillfälliga gränskontroller vid alla sina nio gränser. Länder som Danmark har haft mer eller mindre permanenta gränskontroller under lång tid, men det är mindre länder.
Konsekvensen kan bli att andra invandrarfientliga länder inspireras av tyskarnas synsätt.
– Det kommer förmodligen att skapa ett prejudikat så att andra EU-länder som inte är entusiastiska över migration kan använda säkerhetsfrågor som en förevändning för mer kontroll. Lite som en dominoeffekt, säger Mireia Faro Sarrats.
Enligt Iben Tybjærg Schacke-Barfoed kommer det att vara viktigt huruvida detta är en parentes i tysk politik:
– Vi får vänta och se om det är något som bara handlar om valet i september nästa år, eller om det blir mer permanent. Det är klart att om Tyskland börjar få fler permanenta gränskontroller så kommer många gränser i EU att påverkas av det.
Än så länge är det enda som står klart att den tyska regeringen anser att EU:s yttre gränser inte är tillräckligt säkra:
”Tills det nya gemensamma europeiska asylsystemet och andra åtgärder säkerställer ett starkt skydd av EU:s yttre gränser måste vi göra mer för att kontrollera våra nationella gränser”, säger Tysklands inrikesminister Nancy Faeser i ett pressmeddelande.
Den tillfälliga gränskontrollen ska gälla i sex månader, varefter Tyskland måste fatta ett beslut om huruvida gränskontrollen ska förnyas eller inte.
Artikeln är översatt och först publicerad på Altinget.dk.
Svenska intressen hotas när kommissionen dröjer: ”Inte alls positivt”
Sveriges och Finlands uppmaning: Håll inne EU-pengar
