Valprognosen sätts på prov – parti kan råka kastas ut

Aldrig har prognosen stämt så väl som i valet 2022. Ändå sitter minnet kvar hur fel sida tillskrevs segern. På söndag kan valforskarna råka kasta ut ett parti ur parlamentet. ”Hittills har vi haft flyt”, säger Henrik Ekengren Oscarsson som leder valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet.

På söndag avslutas EU-valet och det ska avgöras vilka som kommer företräda Sverige i Europaparlamentet den kommande mandatperioden. Slutresultatet kan komma att dröja till helgen efter, men redan när vallokalerna stänger presenteras en prognos för hur mandaten kan komma att fördelas. 

I det senaste riksdagsvalet uppstod dock en diskussion när både SVT:s och TV4:s prognoser presenterades innan alla hade röstat. Väljare som fortfarande stod i kö kunde följa sändningarna, med möjlighet att rösta annorlunda efter att ha tagit del av prognosen.

Händelsen ledde till att valet överklagades, men Valprövningsnämnden konstaterade att det inte finns hinder för att presentera varken undersökningar eller ett preliminärt resultat medan väljare fortfarande står i kö.

Medan TV4 i år beslutat att inte genomföra en valdagsundersökning räknas SVT med att som vanligt presentera sin prognos – även om människor fortfarande väntar på att få rösta.

”Även tidigare år har enstaka vallokaler haft väljare i kö vid åttatiden. Vi räknar med att publicera Valu klockan 21 på söndag”, skriver Michael Kucera, ansvarig utgivare för SVT:s valvaka, i ett mejl till Altinget.

Bra prognos – fel vinnare

SVT genomför sin vallokalsundersökning, Valu, i samarbete med valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet och forskare från KTH. För forskarna är det framför allt ett sätt att snabbt inpå valet kunna göra analyser av väljarbeteenden.

Men för partierna, allmänhet och media är undersökningen ett sätt att tidigt kunna få en bild av valresultatet. 

Modellen har utvecklats sedan den första undersökningen 1991 och i det förra valet var antalet vallokaler som omfattades rekordmånga. Då, 2022, tangerade undersökningen också sitt bästa resultat någonsin, med en snittavvikelse på 0,44 procentenheter per parti.

Ändå landade prognosen fel och rödgröna politiker gick från jubel till besvikelse när rösterna räknades och mandat bytte block.

– Hur vi än bär oss åt så kommer vi alltid få kritik. Vi hade en väldigt träffsäker prognos, men fel vinnare. Det är det människor minns, säger Henrik Ekengren Oscarsson som leder valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet.

Den här gången har tre partier balanserat på fyraprocentsspärren och riskerar att åka ur EU-parlamentet: Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna.

– Där finns stora utrymmen för att vi kommer ha fel. Hittills har vi haft flyt, men det är små marginaler och handlar om både tur och skicklighet. Är det nära kan inte ens Valmyndigheten säkert säga hur det gått när 90 procent av rösterna är räknade på kvällen.

Bara en gång har Valu felaktigt räknat med att ett parti kommer in, men som sedan hamnat under spärren. I riksdagsvalet 2014 fick Feministiskt initiativ 4,0 i prognosen för att sedan landa på 3,1 procent.

Så landade förra prognosen

2019 visade prognosen hur Socialdemokraterna skulle gå framåt i EU-valet, för första gången på två decennier. Men det hände inte, utan S stannade på 23,4 procent. Undersökningen lyckades inte heller helt fånga KD:s valframgång och Sverigedemokraterna överskattades. I stället för nära 17 procent fick SD drygt 15 procent.

Sammanlagt låg den genomsnittliga avvikelsen för partierna på 0,85 procentenheter.

En utmaning för valforskarna i EU-valet är att det lägre valdeltagandet gör det svårare att få in lika många svar som i riksdagsval. Samtidigt ökar nu antalet som röstar innan valdagen. Modellen anpassas med fler förtidsröstningslokaler, men om också valdeltagandet kommer gå upp är inte självklart enligt Henrik Ekengren Oscarsson.

– Det finns inga klockrena samband. Jag förväntar mig inte någon katastrofminskning, men är inte heller säker på att vi får ett nytt svenskt rekord.

{{toplink}}

Forrige artikel EU-svep över politiken som var – och den som kommer EU-svep över politiken som var – och den som kommer Næste artikel Regeringen överens om artskyddsutredning Regeringen överens om artskyddsutredning
Biståndsbudgeten minskas med 3 miljarder

Biståndsbudgeten minskas med 3 miljarder

Regeringen och SD har kommit överens om att minska biståndsramen för 2026–2028 med tre miljarder per år. ”Världens behov är nästan oändliga, den svenska statsbudgeten är inte det”, säger biståndsminister Benjamin Dousa (M) till Altinget.