Regeringen överens om artskyddsutredning

Bara de allra mest skyddsvärda arterna ska kunna påverka skogsbruket. Det är en av utgångspunkterna för den utredning som ska se över artskyddet i skogen och som regeringen nu sjösätter. ”Vi tycker nog alla att det är bra avvägningar”, säger landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) till Altinget.

Regeringspartierna har nu lyckats komma överens om direktiven till den bokstavsutredning som ska se över artskyddet i skogen, mer exakt lämna förslag på nya bestämmelser om nationell fridlysning och ett regelverk för rätten till ersättning för markägare.

Från skogsnäringens håll är det en hett efterlängtad översyn, på grund av att regelverket för artskyddet i dag kan leda till att skogsägare hindras från att bruka sin skog, men ändå inte får någon ersättning.

Men landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) går inte med på en beskrivning om att regeringspartierna har haft svårt att komma överens, utan att det beror på ett noggrant arbete. 

– Vi är överens om det här. Vi tycker nog alla att det är bra avvägningar, säger han om de direktiv som kommer att bli offentliga under nästa vecka.

Utredningen kommer inte vara en självständig offentlig utredning, utan genomförs under klimat- och näringsdepartementets paraply. Enligt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtaris (L) pressavdelning kommer tre personer att anställas tillfälligt för att genomföra utredningen.

− Myndigheternas ingrepp i enskildas rådighet över sin egendom måste vara förutsägbara och skäligt kompenserade. Verktyg för att skydda den biologiska mångfalden behöver vara mer ändamålsenliga än dagens artskydd. Det är glädjande att vi äntligen kan ta itu med detta orättvisa system, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i ett pressmeddelande

Knärot ska inte stoppa skogsbruk

Enligt det partierna har kommit överens om ska bestämmelserna om nationellt fridlysta arter utformas så att jord- och skogsbruk inte försvåras avsevärt. Endast de allra mest skyddsvärda arterna ska kunna leda till inskränkningar.

– Som det är i dag innebär artskyddet i en del fall orimliga inskränkningar för skogsägare. Nu säger vi att det är de mest skyddsvärda arterna som ska kunna påverka skogsbruket. Redan nu kan vi säga att knärot inte är en sådan art som ska kunna påverka eller inskränka skogsbruket, säger Peter Kullgren.

M: Mycket detaljer

John Widegren, Moderaternas landsbygdspolitiska talesperson, räknar med att de förslag som utredningen har i uppdrag att ta fram kommer att få brett stöd när de når riksdagen. Han betonar också att översynen kommer leda till att det blir rättssäkrare och enklare för landets skog- och markägare.

– Vår största och tyngsta punkt är ersättningsfrågan. Blir man inskränkt i sitt skogsbruk, då ska man ersättas. Det är rimligt, säger han till Altinget.

Inte heller John Widegren vill beskriva det som att partierna har haft svårt att komma överens, trots att det finns olika syn bland de tre partierna om hur tungt artskyddet ska väga mellan Liberalerna å ena sidan och Moderaterna och Kristdemokraterna å andra sidan.

– Det har varit mycket detaljer fram och tillbaka. Det är nog framför allt därför som det har tagit fram tills nu, säger han.

KD: Högt tryck på utredningen

John Widegren vill inte sätta något datum för när de nya reglerna kan finnas på plats.

– Har vi riktig tur kan det komma en proposition i vår och då kan vi ha lagändringarna på plats redan vid halvårsskiftet. Men definitivt den här mandatperioden, säger John Widegren och tillägger:

– Det kommer ju att bli av.

Även Peter Kullgren avstår från att ge någon tidsangivelse.

– Men det här är angeläget för oss, därför kommer det att vara högt tryck på den här utredningen, säger han.

Utredningen ska vara klar vid årsskiftet, det vill säga samtidigt som skogsutredaren Göran Örlander ska lämna sitt delbetänkande till regeringen.

{{toplink}} 

Forrige artikel Valprognosen sätts på prov – parti kan råka kastas ut Valprognosen sätts på prov – parti kan råka kastas ut Næste artikel Så många mandat får länderna – EU-parlamentet växer Så många mandat får länderna – EU-parlamentet växer
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.