Regeringen går vidare med statlig förtur till fastighetsköp

Förslaget att låta kommun och stat gå före i kön till köp av vissa fastigheter skickas nu ut på remiss. Men Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) är tveksamma till hur ofta kommunerna kommer att använda sig av den möjligheten.

Regeringen skickar förslaget (SOU 2024:38) om att ge kommuner och staten rätt till förköp av fastigheter vidare på remiss. 

Förslaget innebär att staten har rätt till förtur vid köp av fastigheter som kan behövas till det civila eller militära försvaret. Betänkanden föreslår också att kommunerna ska ha samma rätt om det behövs för att motverka organiserad brottslighet. 

Försvarsmakten vill inte kommentera utredningens förslag. Men på SKR är man tveksam till hur mycket möjligheten till förköp kommer att användas från kommunernas sida. 

– Låt mig uttrycka en viss försiktig skepticism till att det blir jättevanligt, jag tror inte det, säger Per Henningsson, förbundsjurist vid SKR, till Altinget. 

Sedan i juli förra året har kommunerna ansvar för att bedriva ett samlat brottsförebyggande arbete. Fastighetsmarknaden pekas av bland annat Finanspolisen och Ekobrottsmyndigheten ut som en av de branscher som på olika sätt utnyttjas av kriminella. Men Per Henningsson är tveksam till om det räcker för att kommunerna ska agera, särskilt om det handlar om investeringar i större fastigheter där de själva måste stå för kostnaden. 

– Jag har väl lite svårt att se att man kommer att köpa fastigheter som man inte har något uttalat behov av, bara för att hindra någon annan från att köpa dem, säger han. 

Behoven varierar

Hans bild är också att brottsligheten det handlar om är svåra typer av brott och att det krävs mycket för att en kommun i förhand ska känna till att en försäljning som syftar till att tvätta pengar är på gång och då kunna gå in och kräva förköpsrätten.

– Det är svårt att komma åt det i försäljningsskedet. Det är snarare senare som det upptäcks, säger han. 

Han är också tveksam till hur stort behovet är av att kunna göra förköpen från kommunernas sida. 

– Det är väl ingen tvekan om att de upplever helt olika situationer i Karlshamn och i Södertälje till exempel, säger han och tillägger: 

– Det här är ett rejält problem på sina håll, men jag tror inte det är det generellt.

Elizabeth Torrisi, polis vid sekretariatet för myndighetssamverkan på NOA, tror inte heller att köpen för att hindra kriminalitet kommer bli så vanliga. Men hon tycker att det är ett viktigt verktyg att ha att ta till.

– Överallt där samhället kan förhindra att kriminella tar sig in, där måste vi försöka ha verktyg att faktiskt stoppa det när vi upptäcker det, säger hon till Altinget. 

Risk för mer administration

Enligt förslaget ska alla försäljningar av fastigheter prövas av kommunerna och av länsstyrelserna för att bedöma om det finns anledning att utöva förköpsrätten. Fastighetsägarna beskriver utredningens förslag som ett dråpslag och menar att administrationen som förslaget medför kommer bli alltför omfattande och tidsödande. 

Per Henningsson tror att det är oundvikligt att förslaget kommer generera ökad administration för kommunerna.

– Det går väl liksom inte att blunda för, det är klart att det kommer ta tid, säger han och tillägger att man utan tvekan kommer att behöva avsätta en hel del resurser för att hantera förköpsprövningen. 

I utredningen konstaterar man att hur mycket behov kommunerna kommer att ha beror dels på i vilken utsträckning kommunerna väljer att använda sig av möjligheten, som är frivillig. Men det beror också på hur väl upparbetat brottsförebyggande arbete kommunen har sen tidigare.   

Förslaget har också fått kritik för att det inkräktar på äganderätten. Här menar dock Elizabeth Torrisi att det är viktigt att det finns flera verktyg att tillgå för att myndigheter och samhällsaktörer tillsammans ska kunna agera. 

– Jag tänker att man måste fundera på vilket samhälle man vill ha, om det är ett tryggt och säkert samhälle man vill ha, säger hon. 

Utredningen tillsattes av den tidigare S-regeringen 2022 men syftade då till att utöka kommunernas möjligheter att förköpa mark för att kunna bedriva en mer aktiv markpolitik och få till ökat byggande. Per Henningsson menar att från kommunernas perspektiv är det synd att utredningen gjordes om. 

– Från kommunal sektor beklagar vi att uppdraget blev som det blev, framförallt att man tog bort det ursprungliga uppdraget att återinföra den kommunala förköpsrätten för att lösa de behov man har i samhällsutvecklingen. Det tycker vi är synd, säger han. 

Parallell utredning

Förutom utredningen om kommunal och statligt förköp presenterades nyligen utredningen Vem äger fastigheten (SOU 2023:55). Utredningen, som skickades på remiss i oktober förra året, föreslår liknande kontroller vid köp av hyresfastigheter för att hindra att dessa utnyttjas av brottslighet. Remisstiden löpte ut i januari och här har regeringen ännu inte lagt fram någon proposition. 

{{toplink}}

Beslutskedja: En ny förköpslag

2/6
2022
17/5
2023
30/1
2024
1/4
2024
31/5
2024
31/5
2024
1/6
2024
5/6
2024
18/6
2024
17/10
2024

Forrige artikel Efter striden om eldningsförbudet – så vill regeringen ändra reglerna Efter striden om eldningsförbudet – så vill regeringen ändra reglerna Næste artikel Utredare: Så ska byggandet i norr lyckas Utredare: Så ska byggandet i norr lyckas
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.