Regeringens redovisning: Når inte klimatmålen

Trots löftena om motsatsen, saknar Sverige åtgärder för att nå de EU-mål på klimat- och energiområdet som antagits under bland annat det egna ordförandeskapet. Det står klart när redovisningen av den nationella energi- och klimatplanen skickats in till EU-kommissionen.

Samtidigt som svenska regeringsföreträdare upprepade gånger tryckt på vikten av att medlemsländerna och de själva nu lever upp till de gemensamt antagna energi- och klimatmålen i EU, står det klart svart på vitt att det som hittills gjorts inom Tidöregeringen inte räcker på långa vägar.

Detta efter att regeringen nu antagit sin uppdaterade nationella klimat- och energiplan (NEKP), som skulle redovisas till EU-kommissionen senast den 30 juni.

Bommar på allt

I relation till det nationella bindande betinget på att Sverige enligt ett budgettänk ska minska klimatutsläppen mellan 2021-2030 utanför utsläppshandeln, har gapet dock minskat jämfört med tidigare underlag.

Nu bedöms gapet, inklusive tidigare aviserade användningar av olika så kallade flexibiliteter, landa på mellan en och nio miljoner ton under perioden. Det är samma bedömning som Energimyndigheten presenterade i april. 

Likaså blir domen den samma som i april – när det kommer det kolsänkan: Beroende på framförallt tillväxten i skogsmarken, bedöms gapet till punktmålet 2030 bli mellan 7 och 19 miljoner ton. I relation till budgetmålet för perioden 2026-2029 bedöms gapet bli minst 16 miljoner ton.

Dessa två sektorer – Lulucf och ESR – är samtidigt sammanlänkade. Nås inte ett tidigare Lulucfmål för perioden fram till 2025, ökar också betinget för utsläppen utanför utsläppshandeln.

{{toplink}}

Därtill missas också de energipolitiska målen, både rörande energieffektivisiering och ökad användning av förnybar energi. Här pekar samtidigt regeringssamarbetspartnern SD på att tongångarna inför energieffektiviseringsbetingen är kritiska, även från myndighetshåll.

 

Regeringen skriver bland annat: ”Europeiska kommissionen meddelade i mars 2024 ett korrigerat vägledande nationellt bidrag för Sverige som uppgår till 296 TWh. Sverige bedömer dock att Europeiska kommissionens korrigerade nationella bidrag bygger på ett referensscenario som inte fullt ut inkluderar aktuella bedömningar om den ökande elanvändningen i Sverige för att fasa ut fossila bränslen.”

Svidande inspelsrunda och implementeringshets

Efter det att Energimyndigheten lagt sina kort på borden, har det hållits en kortare inspelsrunda till det som lagts fram, där mottagandet inte direkt var överväldigande.

Det partiet i regeringens redovisade klimat- och energiplan är samtidigt utvidgat relativt Energimyndighetens underlag.

Därtill tillkommer också partier i regeringens inskick som trycker på att det är svårt för regeringen att lägga alla kort på bordet redan i detta skede. Detta då flera av de olika uppdateringarna av sektorslagstiftningarna och understödjande regelverk, för bland annat energieffektivisering och industriutsläpp, inte trätt i kraft.

”Stora delar av EU-lagstiftningen inom klimat- och energiområdet har nyligen omförhandlats. Mål och krav har skärpts inom många områden. Genomförandet i Sverige av den nya lagstiftningen har av förklarliga skäl inte hunnit bli klart till inlämnande av denna plan”

Förnybart+kärnkraft = fossilöppning

Samtidigt har regeringen valt att gå vidare med tankeexperimentet, där förnybartmålets krav på ökad användning av just förnybar energi i Sverige, räknats om för att också inkludera kärnkraften.

Inkluderas kärnkraftsbidraget, når Sverige också målet enligt de objektiva kriterierna på att öka andelen förnybart till 78 procent år 2030. Utan detta nås i utgångspunkten 67 procents förnybart.

Att en inkludering av kärnkraften i förnybartmålet samtidigt innebär att den fossila energianvändningen medges bli högre, berörs inte. När Altinget tidigare pressat M-företrädare i frågan – har de sagt att förnybartmålet borde höjas. Det nämns inte i regeringens klimat- och energiplan.

{{toplink}}

Svår övning framöver

Övningen med att sammanställa insatsbehovet för att unionen ska leva upp till sina energi- och klimatmål blir inte den lättaste när medlemsländerna inte håller sina deadlines. Av 27 medlemsländer ska endast Danmark, Finland och Nederländerna ha gjort Sverige sällskap, och lämnat planer innan deadline i söndag.

Altinget har efterfrågat en intervju med ansvariga departementschefen tillika energi- och näringsministern Ebba Busch (KD) sedan Energimyndigheten presenterade sitt underlag i mitten av april, för att följa upp relationen mellan de egna uttalandena och den redovisade politiken.

Trots upprepade förfrågningar och hänvisningar till att ministern ska vara tillgänglig efter det att planen lagts fram, kunde ministern fortsatt inte nås för en intervju under måndagen.

”Vi bevittnar en regering som totalt saknar ansvarstagande inom klimatområdet. Tragiskt. För alla.” kommenterar MP:s språkrör Daniel Helldén.

Altinget har även sökt klimat- och miljöministerns stab.

Forrige artikel Uppsving för Almedalen – Kristersson drog störst publik Uppsving för Almedalen – Kristersson drog störst publik Næste artikel Försiktigt välkomnande av det gröna i strategiska agendan Försiktigt välkomnande av det gröna i strategiska agendan
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.