Hot och halmgubbar i spelet inför återställningsomröstning

Partigruppmöten under måndagen och tisdagen kan bli avgörande för om EU-parlamentet kan gå vidare med naturrestaureringslagen. Men den text som eventuellt tas på torsdag lär inte överleva.

På torsdagsmorgonen kan miljöutskottet i EU-parlamentet samlas för att försöka sätta ner foten kring en av de hetaste frågorna i EU-politiken för stunden.

För efter att den kristdemokratiska gruppen med M- och KD-ledamöter ”hoppat av” förhandlingarna, har frågan om EU:s svar för att nå Montreal-målen för biologisk mångfald blivit mycket oklart.

EU-kommissionens ovanliga grepp att – dels publikt, dels genom arbete bakom lyckta dörrar – göra riktade övertalningsinsatser för att kunna räkna hem ledamotsrösterna i utskottet, har hittills nått ett blandat resultat.

Räkna huvuden

Nu pågår i praktiken en kontroll av varje miljöutskottsledamots hållning, för att se om det går att få ihop en majoritet.

– Det talas om att det kan blir ett resultat på 41-40, säger en förhandlare.

Motståndarna till att släppa fram förslaget menar att kommissionens bud behöver göras om från början. Framför allt ses det som att konsekvenserna för jord- och skogsbrukare blir för svåra under de föreslagna ramarna.

”Kostnaderna riskerar att skena – och äganderätten hotas”, skriver Centerpartiets Emma Wiesner bland annat.

Förespråkarna ser att det fortsatt finns mycket som är tillräckligt bra att förhandla vidare, och pekar på att en fördröjning i praktiken gör det omöjligt att leverera på de siffersatta 2030-målen från Montreal. De anser att motståndarna sysslar med fördröjningstaktik och halmgubbar. 

Kommer förändras

Allt som ligger på bordet inför torsdagens utskottsomröstning är inte lättsmält ens för dem som planerar att rösta ja. Å andra sidan är det inte sannolikt att texten överlever i en slutomröstning i parlamentet.

Bland annat därför trycker vissa parter, såsom flera storbolag, på kritikerna att åter ställa sig bakom kompromisserna som förhandlas fram.

De mest pressade ledamöterna anses vara svenskar, danskar, irländare och nederländare i den socialdemokratiska och liberala partigruppen.

För danskar och nederländare ska jordbruksskrivningarna vara särskilt känsliga. De syftar bland annat till att säkerställa att antalet fåglar ökar på odlingsmarkerna. För irländarna är det också särskilt våtmarksskrivningarna som oroar bland jordbruksfrågorna. För vissa ledamöter sticker också kraven om att ”inte förstöra några redan utsatta naturtyper” ut som särskilt känsliga.

Hoppas kopiera från ministerrådet

Men i den senare uppmanas vissa parter ha is i magen, i förhoppning om att frågan ska lösas ut ganska snart. Detta genom att de kan luta sig mot de förändringarna som väntas hos ministerrådet, där kompenserande åtgärder på andra ytor kan tillåta att vissa ytor påverkas negativt.

– Vi tänker att vi kan kopiera positioner från rådet och lägga in i plenumomröstningen, för att sedan också göra slutförhandlingen enklare, säger en förhandlare.

För bara några dagar efter torsdagens omröstning, sätter sig också ministerrådet den 20 juni för att sikta på att spika sin hållning. Än är de dock inte överens på tjänstemannanivå, rapporterar Contexte

Kan pausas än en gång

Hur det går med att räkna hem ledamöterna kan först bli klart på onsdag, efter det att resultaten från gruppmötena kommit in. Det är dock inte bara socialdemokrater och liberaler som står i fokus. Även de grupplösa i italienska femstjärnerörelsen kontaktas, på samma sätt som inför det att klimatlagen togs i parlamentet.

Utskottets ordförande, den franske liberalen Pascal Canfin, kan också välja skjuta upp omröstningen än en gång om han inte kan räkna hem rösterna inför det att mötet börjar.

Men om omröstningen blir av på torsdagsmorgonen, så ska det först avgöras om förslaget ska skickas tillbaka till EU-kommissionen, likt flera andra utskott uppmanat. Först därefter kan kompromisserna röstas om, och eventuellt hela paketet skickas vidare till plenum.  

I så fall siktar parlamentet på att sätta ner foten den 10 juli, preliminärt

Forrige artikel Tillståndsutredare med uppdrag att hitta EU:s miniminivå Tillståndsutredare med uppdrag att hitta EU:s miniminivå Næste artikel S: Fler fältassistenter ska stoppa nyrekryteringen till gängen S: Fler fältassistenter ska stoppa nyrekryteringen till gängen
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.