SD om klimatkritiken: Inte aktuellt att göra om tidsplanen

Klimatpolitiska rådet instämmer i kritiken från professor John Hassler om att regeringen måste agera snabbare för att få ner utsläppen till år 2030. Men enligt SD:s Martin Kinnunen är det inte aktuellt att tidigarelägga styrmedelsutredningen. ”Klimathandlingsplanen ligger fast”, säger han.

Om Klimatpolitiska rådet hade gjort sitt jobb ordentligt, då hade effektiva styrmedel för att få ner utsläppen från bland annat transportsektorn redan kunnat finnas på plats. Det anser i alla fall Sverigedemokraternas klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen.

– Det rådet borde ha gjort och det de borde vara självkritiska till är varför de inte dömde ut reduktionspliktslagen för flera år sedan? Då hade kanske fler politiker insett att det här var en dålig lagstiftning, säger han till Altinget och fortsätter:

– Man hade kunnat tillsätta en ny utredning för flera år sedan och då hade man kanske haft ett bättre system i dag.

Tung kritik från två håll

I Klimatpolitiska rådets årliga granskningsrapport som presenterades i slutet av förra veckan är en av huvudslutsatserna att regeringens klimatpolitiska handlingsplan leder in Sverige på en riskfylld väg.

Detta bland annat eftersom handlingsplanen saknar tillräckliga åtgärder för att nå de bindande EU-målen till år 2030 och att styrmedel som ska säkra detta, enligt tidsplanen, ska börja gälla först år 2027. Den utlovade utredningen som ska ta fram förslag på styrmedel är dessutom ännu inte tillsatt.

– Om man lägger stora styrmedel åt sidan för man inte tror det har acceptans, då bör man helst ha en idé när man går till val eller när man får makten om hur man får ner utsläppen istället. Eller man måste åtminstone skaffa sig en idé snabbt, säger Klimatpolitiska rådets kanslichef Ola Alterå till Altinget i samband med presentationen av rapporten.

Kritiken om att det går för långsamt är helt i linje med synpunkterna från regeringens egen klimatutredare John Hassler.

– Når man inte målet ett år, då får man ta igen det kommande år. Det gör det tuffare när man väntar för länge. Vi behöver snabbt komma igång med införande av styrmedel som hanterar de krav som kommer från EU. Det är bråttom, sade han i en intervju med Altinget tidigare i mars.

SD: Hassler satt några veckor

Men kritiken övertygar inte Martin Kinnunen. Han öppnar inte för att Tidöpartiernas uppgjorda tidsplan för att införa styrmedel, som hanterar om de ökande utsläppen från den slopade reduktionsplikten, ska skyndas på.

– Klimathandlingsplanen ligger fast, säger han.

Enligt John Hasslers bedömning skulle ett nationellt utsläppshandelssystem för ESR-utsläppen kunna finnas på plats redan till årsskiftet eller sommaren 2025. Varför vill ni inte skynda på arbetet?

– Hassler satt några veckor och samlade ihop lite olika idéer. Ska du kunna formulera konkreta förslag som kan liksom bli nya skatter eller nya styrmedel, då måste du ha en grundlig utredning.

SD har varit skeptiskt till Hasslers huvudförslag om nationellt utsläppshandelssystem. Är det så att ni inte vill ha det alls? 

– Vi är ju oroliga för att det skulle ha i princip liknande konsekvenser som reduktionsplikten, men jag utgår från att en styrmedelsutredning kommer titta på det också. Vi tänker inte föregå den. Jag tror definitivt ett utsläppshandelssystem vore bättre än reduktionsplikten.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) har inte gett något definitivt besked om när utredningen kommer att tillsätta, utom att det ska ske under år 2024 och att förslagen ska finnas färdiga inför valrörelsen år 2026.

Forrige artikel Trots Lagrådets kritik – ny vräkningslag införs i sommar Trots Lagrådets kritik – ny vräkningslag införs i sommar Næste artikel Socionomutbildningen ses över: ”Yrket har förändrats” Socionomutbildningen ses över: ”Yrket har förändrats”
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.