Granskning: Lärarlönelyftet har gett sämre löneutveckling för lärare

Lärarlönelyftet har gett sämre löneutvecklingen för de lärare som omfattas av satsningen. Nu finns planer på att göra om statsbidraget, men Lärarnas riksförbund vill dra i handbromsen.

Lärarlönelyftet infördes 2016 och hälften av alla legitimerade lärare har fått ta del av det. Statskontoret har följt statsbidraget Lärarlönelyftet sedan några år tillbaka. Nu kommer deras slutrapport om vilken skillnad bidraget gjort i skolväsendet.

Granskningen visar att Lärarlönelyftet har bidragit till höjda löner för hela lärargruppen, även de som inte fått ta del av det.

– Det var det som var tanken med det här. Staten skulle skjuta in pengar för att ge kommuner en möjlighet att skjuta till mer i lönerna. Sen tycker vi att man borde komplettera med en liknande satsning för lärarna i komvux. För de är inte med i dag, säger Svante Tideman, förste vice ordförande för Lärarnas riksförbund, till Altinget.

Sämre löneutveckling

Tre fjärdedelar av lärarna har fått lärarlönelyftet som en permanent höjning av lönen. Det är mer vanligt att offentliga huvudmän har permanentat satsningen än att enskilda huvudmän har det.

Men de lärare som fått ta del av satsningen har haft en lite sämre löneutveckling än övriga lärare, om man räknar bort statsbidraget. Det betyder att huvudmän inte följt regeringens intention om att satsningen ska fördelas utöver ordinarie lönerevision.

Precis som Statskontoret, påpekar Svante Tideman att det inte var syftet med Lärarlönelyftet.

– Därför är vi kritiska till det. Varför vi ställde oss bakom reformen tidigare, var att det inte skulle påverka löneutvecklingen.

– Löneutvecklingen avstannar egentligen efter man fyllt 50 år i dag. Vi har försökt driva i avtalsrörelsen att man ska ta hänsyn till ålder och erfarenhet i lönerna.

Ingen betydelse för elever

Enligt granskningen finns inga tecken på att Lärarlönelyftet bidragit till att förbättra undervisningskvalitet och kunskapsresultat i skolan. Satsningen har ännu inte fått direkt betydelse för eleverna.

Satsningen i sig har inte gjort läraryrket mer attraktivt, däremot lämnar lärare som fått ta del av satsningen i mindre utsträckning än övriga lärare.

Göras om till generellt bidrag

Regeringens ambition är att när Lärarlönelyftet är implementerat och fungerar, så ska det gå över till att fördelas via det generella statsbidraget till kommunerna. Statskontoret drar nu slutsatsen att Lärarlönelyftet är redo för den förändringen.

Men Lärarnas riksförbund vill här dra i handbromsen.

– Vi är generellt motståndare till att klumpa in statsbidrag i det generella bidraget, det gör att vi inte kan spåra pengarna. Det blir svårare för oss att göra anspråk på pengarna, då de kan de hamna i andra fickor än lärarnas, säger Svante Tideman och tillägger:

– Vi har inget emot att man kommer med en reform med ett enda stort sektorsbidrag till skolan. Men om pengarna inte är destinerade till skolsatsningar, kan de hamna var som.

Forrige artikel Moderaterna KU-anmäler sms mellan statssekreterare och gd Moderaterna KU-anmäler sms mellan statssekreterare och gd Næste artikel 14 av 17 lärosäten fortsätter på distans även i höst 14 av 17 lärosäten fortsätter på distans även i höst
Skolverket ska spara

Skolverket ska spara

Regeringen drar ner på Skolverket med 80 miljoner i budgeten. Anledningen är att myndigheten ska effektiviseras.