Ny statlig e-legitimation föreslås – på fysiskt kort

EU är i färd med att fatta beslut om en europeisk digital identitet. För det krävs att Sverige inför en ny e-legitimation. Men den föreslås vara fysisk.

Utredningen om säker och tillgänglig digital identitet har lämnat ett delbetänkande med förslag på hur en statlig e-legitimation kan utformas. Den har kommit fram till att det bäst görs genom ett fysiskt kort.

– Vi föreslår att det ska vara ett kontaktlöst aktivt kort, alltså ett plastkort som du kan använda tillsammans med en nfc-läsare på en telefon, en läsplatta eller en dator, säger utredaren Henrik Ardhede.

Förslaget är i linje med det Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) föreslog i ett regeringsuppdrag till finansdepartementet i januari i år.

EU-krav

De e-legitimationer som i dag finns i Sverige (där Bank-id är den vanligaste) uppfyller inte EU:s högsta tillitsnivå. Det kan snart vara ett stort problem. På EU-nivå pågår nämligen förhandlingar om att uppdatera den så kallade eIDAS-förordningen. Ett av förslagen är att införa en EU-gemensam digital plånbok.

– För att kunna införa den här typen av digitala plånböcker behöver vi en e-legitimation på den högsta nivån, säger civilminister Erik Slottner (KD).

Att få till en e-legitimation med den högsta tillitsnivån ställer vissa krav på utformandet. Det är också huvudanledningen till att utredningen landat i förslaget om en fysisk lösning, även om exempelvis Estland har löst det digitalt.

– Utifrån de högre krav som ställs krävs det en oberoende certifiering av hårdvaran. Ska man ha det på en mobiltelefon behöver man certifiera varenda mobiltelefonmodell vilket är en ganska komplicerad och invecklad process, säger Ardhede.

Identifiering

Ett annat skäl är att inte alla har tillgång till mobil eller dator. Dessa skulle alltså ändå kunna få en e-legitimation om den är på ett kort.

– Skulle man ha en mobil lösning enbart, utesluts en hel del personer som vi gärna vill nå. Det är också ett starkt motiv, säger Ardhede.

Utredningen föreslår att DIGG ska utfärda legitimationen men att en annan myndighet ska stå för identifieringen. Där förespråkar utredningen Polismyndigheten, men säger att även Skatteverket skulle kunna vara ett alternativ.

Tidsplan

Förhandlingarna om den nya eIDAS-förordningen har nått det sista stadiet i den europeiska beslutsprocessen, de så kallade trilogerna (trepartssamtalen). Henrik Ardhede spår att nya regler kan komma att gälla från 2026. Samtidigt tar det ett par år att få till en statlig e-legitimation. Därför föreslås att den statliga e-legitimation ska införas först den 1 mars 2026.

Utredningen vill att lagen ska ställa krav på statliga myndigheter, kommuner, regioner och företag inom offentligt finansierad skola, sjukvård och omsorg att tillåta identifiering med den nya e-legitimationen. 

Beslutskedja: Utredning: Säker och tillgänglig digital identitet, Dir. 2022:142

22/12
2022
16/10
2023
16/10
2023
31/1
2024
31/5
2024
17/6
2024
17/6
2024
1/11
2024

Forrige artikel M lägger fram ny skolpolitik: Vill se återbetalning av skolpeng M lägger fram ny skolpolitik: Vill se återbetalning av skolpeng Næste artikel Han tar över Myndigheten för yrkeshögskolan Han tar över Myndigheten för yrkeshögskolan
Skolverket ska spara

Skolverket ska spara

Regeringen drar ner på Skolverket med 80 miljoner i budgeten. Anledningen är att myndigheten ska effektiviseras.