Skärpta direktiv till Folkbildningsrådet – ministern utesluter inte fler åtgärder

Regeringens riktlinjer till Folkbildningsrådet skärper kraven på redovisning av såväl ekonomi som uppfyllelse av demokratisyftet. Studieförbunden kallar det för ”skärpt politisk kontroll”, men utbildningsminister Mats Persson (L) ser reformerna som akuta.

I regeringens riktlinjer för Folkbildningsrådet 2023 syns främst tre stora förändringar.

  • Folkbildningsrådet ska i sin årsredovisning för 2023 redovisa de medel som studieförbunden inte har förbrukat och planerad användning av medlen. Detta ska ske per studieförbund.
  • Folkbildningsrådet ska i en särskild rapport senast den 1 april 2023, redogöra för vilka åtgärder de har vidtagit till följd av de brister som Riksrevisionen påtalade i sin rapport.
  • I samma rapport ska de särskilt klargöra hur varje enskilt studieförbund uppnår demokratisyftet.

Måste stoppas akut

Utbildningsminister Mats Persson (L) säger i en skriftlig intervju med Altinget att han är mån om skattebetalarnas pengar och att det är därför reformen kommer nu.

– Riksrevisionen har uppdagat ett omfattande fusk och fiffel i studieförbunden. Det måste stoppas akut, säger han.

{{toplink}}

I Tidöavtalet stod det att ”folkbildningsväsendet ska reformeras”. Men innebär de här nya riktlinjerna att det inte framöver kommer att bli tal om att medelstilldelningen ska skötas av en myndighet i stället för av Folkbildningsrådet?

– Vad vi nu gör behövs för att akut ta tag i det fusk som präglar vissa delar av folkbildningen. Jag stänger inte dörren för att vi kan behöva fler åtgärder längre fram – mitt fokus är att fusket ska bort.

När regeringen inte bara vill ha redovisningar av Folkbildningsrådet, utan även av enskilda studieförbund, innebär inte det att ni i praktiken skrotar självförvaltningsmodellen?

– Det finns ett stort behov av att öka kontrollen, och det är ute i studieförbunden som det faktiska fusket finns. Jag menar att det är helt nödvändiga kontrollåtgärder vi nu gör.

Studieförbunden i samverkan menar att detta innebär skärpt politisk kontroll, vad tänker du om det?

– Med de stora brister som finns ser jag det som nödvändigt att man får koll på vad pengarna går till. Även Folkbildningsrådet menar att de nya kontrollerna ligger i linje med de arbete de ser ett behov av. Skattebetarna har rätt att veta att deras pengar går till det som är avsett.

Jag har uppgifter om att förslaget som ni arbetade fram på departementet skruvades åt efter att det hade passerat samordningen, att det var SD som fick in att det ska redovisas på studieförbundsnivå. Kommentar?

– Nej, det finns en bred samsyn i regeringen och dess samarbetsparti om att dagens situation är ohållbar. Vi ser alla fyra partier ett stort behov av att öka kontrollen för att minska fusket, säger Mats Persson.

SD: Jo, det var vi

Sverigedemokraternas ledamot i kulturutskottet Jonas Andersson, ger ett annat svar på frågan om det var hans parti som skärpte skrivningarna.

– Ja. Vi drev på för en sådan skrivning, även om alla partier var överens om att det behövdes skärpningar. Med tanke på de problem som funnits, med skattemedel som har gått till fel saker och även rent fusk, så är det här nödvändigt. Pengar har också återkommande gått till islamism, främst Ibn Rushd, säger Jonas Andersson till Altinget.

Riskerar inte skattepengarna att gå till stora administrationskostnader snarare än folkbildning, om man ska ha in detaljerade redovisningar för varje enskilt studieförbund?

– Det är klart att seriös kontroll i någon mån kostar pengar. Men folkbildningen får över fyra miljarder av staten, så de ska nog klara sig. Det var inget alternativ att fortsätta på samma sätt som det har varit. Det hade hotat legitimiteten för folkbildningen, säger Jonas Andersson.

Ska ställa riksdagsfråga 

Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson Lawen Redar säger att hon kommer att granska direktiven mer i detalj.

– Nyheten med det här direktivet jämfört med under vår regering är att man tar in de delar som fanns i Riksrevisionens rapport om förstärkt granskning och återrapportering. Jag tycker det är väldigt bra att det öppna innehållet och stödet till de nationella minoriteterna kvarstår, liksom stödet till flyktingar från Ukraina. Det är också bra, säger hon till Altinget.

– Mycket i Riksrevisionens rapport handlade också om att regeringen skulle vidta åtgärder och det återstår dem att redovisa. Men jag menar att kulturpolitiken behöver ses som en helhet och jag kan konstatera att SD i Expressen har sagt att de vill ha mer att säga till om. Jag har ställt fråga om hur mycket de ska ha att säga till om, och där säger alla att de kommer att ha mer inflytande i nästa års budget, det är jag övertygad om.

Och detta med att redovisa per enskilt studieförbund?

– Riksrevisionen hade med något liknande, men inte på den här detaljnivån. Jag har inte riktigt bilden klart för mig ännu av vad regeringen är ute efter här, men jag kommer att ställa en riksdagsfråga om det.

– Jag hade i december en interpellationsdebatt med Mats Persson, där jag frågade om detta med att vidta åtgärder innan Christer Nylanders utredning är klar. Det vägrade han svara på. Det här är kanske en del av svaret. Jag behöver veta mer, men det är ett annat sätt att ge direktiv till Folkbildningsrådet än vad vi har gjort, säger Lawen Redar.

Vill se förtydliganden

Folkbildningsrådets generalsekreterare Maria Graner välkomnar de nya direktiven och säger att inriktningen i huvudsak stämmer överens med rådets egna förslag som de lade fram i december.

– Det här ger oss möjlighet att presentera det pågående arbetet vi redan genomför utifrån Riksrevisionens rekommendationer. Sedan har vi ett antal frågor som vi hoppas att departementet kan förtydliga.

Vilka?

– Det handlar främst om den ytterligare uppföljningen på demokratisidan. Vi har redan ett särskilt återrapporteringskrav som vi ska lämna i mars. Här kommer ett ytterligare. Det är kort varsel och det är något otydligt, men vi har ett ordinarie möte med departementet i nästa vecka, så jag hoppas att det klarnar då.

{{toplink}}

Studieförbunden i samverkan skrev i ett pressmeddelande att ”Nya riktlinjer innebär skärpt politisk kontroll”.

Det är en utökad styrning av hur era medel används, men på vilket sätt är det ”politisk styrning”?

– Det bekräftas dels av Mats Perssons egna uttalanden, dels av SD själva i Samnytt. Där säger Jonas Andersson att de har fått in skrivningar och har haft ett avgörande inflytande över riktlinjerna, säger generalsekreterare David Samuelsson till Altinget.

– När regeringen inte bara vill ha redovisningar av Folkbildningsrådet, utan av enskilda studieförbund, så respekterar man inte självförvaltningsmodellen. Då vill man kliva förbi den.

Det är väl en sak om SD vill visa att de har haft inflytande, men är det något i själva riktlinjerna som är fel?

– Inte i själva inriktningen. Men regeringen kliver in och vill följa enskilda studieförbund både när det gäller ekonomidelar och demokratisyfte. 

Är det inte rimligt ändå att skattebetalarna kan känna sig trygga med att medlen används på det sätt som de är avsedda för?

– Självklart. Varje krona som är avsatt till folkbildning ska gå till folkbildning. Men det är orimligt att staten ska ha detaljredovisning i varje organisation. Den viktigaste motprestationen är att vi utför folkbildning med människor, inte att regeringen ska ha kvittoredovisning per studieförbund.

Vad menar du är problemet med detaljredovisningen?

– Jämför med friskolorna. Man ger pengar till friskolor och den enda återrapporteringen som krävs är vilka elever som deltar. Här vill regeringen att vi ska detaljrapportera. Då är vi oroliga för hur de tänker använda det här i nästa steg. Vi är bekymrade över att man kortar av kopplet man vill styra oss med, säger David Samuelsson.

Beslutskedja: Styrning och uppföljning av folkbildningen – vägval inför framtiden

9/6
2022
10/6
2022
28/9
2022
2/11
2022
21/12
2022
13/1
2023
29/3
2023
21/6
2023
18/9
2023
19/9
2023
20/9
2023
27/9
2023
27/3
2024
27/3
2024
3/4
2024
5/4
2024
5/4
2024
19/4
2024
13/6
2024
14/6
2024
14/6
2024
14/6
2024
9/9
2024
9/12
2024

Forrige artikel Färre platser på yrkeshögskolan – Byggföretagen kritiska Färre platser på yrkeshögskolan – Byggföretagen kritiska Næste artikel Grafik: 18 kommuner får nya friskolor – de startar flest Grafik: 18 kommuner får nya friskolor – de startar flest
Skolverket ska spara

Skolverket ska spara

Regeringen drar ner på Skolverket med 80 miljoner i budgeten. Anledningen är att myndigheten ska effektiviseras.