Allt handlar inte om Sverige – här är heta ämnen inför Natos toppmöte
Har Nato en tillräckligt stark närvaro på sin östliga flank? Och hur säkrar alliansen produktionen av vapen och ammunition till Ukraina? Det kommer sannolikt att vara två ämnena vid toppmötet i Vilnius i juli, enligt två experter. Sedan finns det ett annat ämne som troligtvis är för kontroversiellt.
Konsekvenserna av Rysslands angrepp på Ukraina och det pågående kriget i Ukraina. Det kommer ta upp största delen av dagordningen när de 31 Natoländernas stats- och regeringschefer möts vid toppmötet i Litauens huvudstad Vilnius den 11 och 12 juli.
Toppmötet innebär en möjlighet för statsledarna att utvärdera hur bra länderna har varit på att implementera det som bestämdes vid toppmötet i Madrid i juni förra året – fyra månader efter Rysslands angrepp mot Ukraina.
– På vissa områden är det åtskilliga länder som inte presterar så bra som man hade kunnat hoppas – och som behövs, säger Alexander Vershbow som är tidigare amerikansk Nato- och Rysslandsambassadör samt vice generalsekreterare i Nato under flera år. I dag är han kopplad till tankesmedjan Atlantic Council.
För få soldater på östra flanken
Vershbow pekar bland annat på att beslutet om att stärka Natos militära närvaro på den östra flanken inte har blivit verklighet i den grad som det var tänkt. Målsättningen om att ha en styrka motsvarande en brigad i varje baltiskt land har visat sig svår att klara av.
– Många länder är inte i stånd att producera tillräckligt många soldater för att upprätthålla nödvändiga styrkor. Inte ens om man roterar och inte har permanent utsända styrkor, säger Vershbow och fortsätter:
– Kriget i Ukraina har också visat stora hål i Natoländernas förmåga att skruva upp produktionen av bland annat ammunition. Det finns behov att driva på länderna att stärka sina försvarsindustrier, så att det blir bättre på att upprätthålla stödet till en allierad eller ett partnerland som Ukraina som är beroende av Natostöd för att slå tillbaka en angripare.
Ämnet mötet lär ducka för
I gengäld tvivlar Vershbow på att stats- och regeringscheferna kommer att diskutera möjligheterna att Ukraina en dag kan bli medlem i Nato. Det är för kontroversiellt.
– Man kan önska att frågan om ett framtida ukrainskt medlemskap i Nato fick mer uppmärksamhet på toppmötet. Efter Rysslands angrep är det den endaste förnuftiga långsiktiga lösningen att följa upp beslutet från år 2008 att erbjuda Ukraina medlemskap. Alliansen borde ta ytterligare steg mot ett ukrainskt medlemskap. Men USA och många andra medlemsländer ser ut att vara mycket försiktiga med att ta upp det, säger Alexander Vershbow.
Det kommer också finnas tid att diskutera andra frågor än Ukraina på toppmötet.
Ett ämne på agendan kommer sannolikt vara den målsättning som Natoländerna enades om för nio år sedan, på ett toppmöte i Wales år 2014. Då anslöt sig alla medlemmar i alliansen till ambitionen att sikta efter att arbeta mot att försvarsutgifterna till år 2024 ska utgöra minst två procent av landets BNP.
Ett år före deadline är det bara sju länder som lever upp till det uppsatta målet.
– Det finns en tydlig besvikelse hos den amerikanske försvarsministern, de amerikanska politikerna överlag och hos de få länder som lever upp till tvåprocentsmålet att de majoriteten av länderna i alliansen inte lever upp till det, säger Alexander Vershbow.
USA:s nuvarande president Joe Biden är dock inte lika upptagen av de två procenten som hans företrädare var.
– Donald Trump hade ingen annan agenda i Nato än de två procenten. Biden-administrationen bekymrar sig också över det, men fokuserar mer på vilka specifika ändringar i inrättandet av Natos försvar som är nödvändiga för att säkra att Ryssland inte ens överväger att angripa ett Nato-land, säger Alexander Vershbow och fortsätter:
– Samtidigt erkänner Biden-administrationen att det är en förenklad måttstock att se på försvarsbudgetens procentuella andel av ett lands bruttonationalprodukt. Det finns andra sätt att mäta länderna på. Det kan vara utvecklingen av ny teknologi, förmågan att leva upp till de mål för styrkor som Nato ställer upp samt konkreta bidrag till insatser och uppgifter.
USA:s ansvar för europeisk säkerhet
Även om EU:s medlemsländer och andra europeiska länder har donerat mycket vapen och pengar till Ukraina, så finns det fortsatt en diskussion om bördefördelningen mellan USA och Europa, påpekar en annan expert.
– Därför är det viktigt för de europeiska Natoallierade att adressera den problemställningen i Vilnius och visa att de är engagerade i den europeiska säkerheten, säger Sean Monaghan, från Center for Strategic and International Studies i Washington, och fortsätter:
– USA är engagerad i europeisk säkerhet då alla här menar att europeisk säkerhet också är amerikansk säkerhet. Men USA har också ett öga på utvecklingen i den Indo-Pacifiska regionen. Därför är det viktigt att de europeiska länderna att visa de amerikanska väljarna att Europa också tar ett ansvar.
Fyller jämnt nästa år
Nato-toppledarna möts igen för ett toppmöte i Washington i april år 2024. Då med anledning av alliansens 70-årsjubileum.
– Nästa steg efter att ha levt upp till tvåproentsmålsättningen kommer nog snarare vara ett ämne på toppmötet i Washington. Men man kommer sannolikt att se till att kratta manegen i Vilnius och tala om att två procent nu snarare är golvet istället för taket. Man ska minimum lägga två procent – men gärna mer. Den debatten kommer att starta i Vilnius och fortsätta fram till Washingtontoppmötet, säger Sean Monaghan.
Tidigare minister vill tillbaka till Bryssel – LO:s kandidat till S-listan
Tågföretagen ökar trycket på att få ersättning för sena besked
