”Vill ha det man tidigare fått stryka”

– Det har varit en strid mot klockan tidigare, absolut. Vissa frågor har lösts ut först i de sista momenten och så tror jag att det är i alla budgetförhandlingar. Men det har aldrig varit en känsla av att det inte kommer att gå, säger Hans Eklind, Kristdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson.

Samarbetet har blivit bättre mellan Tidöpartierna sedan de för första gången gick fram med en gemensam budget för två år sedan. Det menar bland andra moderaten Edward Riedl, ordförande i finansutskottet.

– Man vet mer om varandra, det blir lättare då. Sen har vi en ganska stor samsyn kring de stora samhällsproblemen som vi fick väljarnas förtroende att lösa, säger han till Altinget. 

Moderaterna vill se en ”tillväxtbudget”. Det handlar bland annat om investeringar på infrastruktur och forskning, berättar Riedl.

– Det är inget man vinner val på, men som land måste man orka ta den typen av kostsamma beslut.

Partiet driver även på för sänkta skatter på inkomster och ISK-sparande.

– Vi vill bygga Sverige rikare och tryggare. Kostnadsläget är högt, många brottas med dyra boendekostnader och vi får mindre när vi handlar i affären. Då måste vi se till att människor får mer att röra sig med.

KD vill minska köerna till BUP

60 miljarder ska fördelas på nya satsningar. Det är det största reformutrymmet som finansminister Elisabeth Svantesson (M) har aviserat sedan hon tillträdde. Sverige befinner sig fortfarande i en lågkonjunktur, men en ljusning i ekonomin har inneburit ett nytt läge för diskussionerna på finansdepartementet.

– Inflationen har naturligtvis satt begränsningar för hur mycket vi kan förhandla in. Nu är det inte riktigt samma situation. Halva mandatperioden har gått och jag tror att alla partier känner att man vill ha de här grejerna som man tidigare fått stryka på grund av inflationen, säger Hans Eklind till Altinget.

Kristdemokraterna, med hälften av ministerposterna på socialdepartementet, vill bland annat se satsningar mot psykisk ohälsa.

– Det är jättelånga köer till BUP. Det måste till mer resurser, det kan jag avslöja att vi kommer att driva, säger Eklind.

Medan Moderaterna gärna pratar om skattesänkningar är KD mer återhållsamma.

– Det finns absolut skatter som ska sänkas, men det ligger inte överst på vår priolista att sänka skatter som vi inte ser har bäring på tillväxten.

”Vi behöver göra mer”

Förra året beslutade regeringen att återigen pausa brytpunkten för statlig inkomstskatt. Nu höjs gränsen, något som bland annat gläder Cecilia Rönn, Liberalernas ekonomisk-politiska talesperson. Även sänkt inkomstskatt har varit viktig för partiet i årets förhandlingar.

Både L och M har också velat se långsiktiga investeringar i forskning. I fokus för samarbetets minsta parti står också skolan och klimatet. Det är det ingen som är förvånad över i förhandlingsrummet, säger Rönn.

– Vi har stora problem med kunskapsresultaten och det är avgörande att vi kan fortsätta satsa på skolan. Nu har vi många utredningar på gång, men vi ser att det behövs pengar också. Det är en viktig del också för Sveriges långsiktiga tillväxt, säger hon till Altinget.

På tisdagen presenterade regeringen och Sverigedemokraterna vad de kallar en ”ny reduktionsplikt” som ska minska utsläppen framöver. Samtidigt planeras drivmedelsskatten sänkas.

– Det här är den första budgetförhandlingen efter att alla partier i regeringsunderlaget har ställt sig bakom de klimatpolitiska målen. Nu förväntar vi oss att det här kommer vara en viktig del för alla, att vi tar steg mot nettonollutsläpp, säger Rönn.

Liberalerna vill bland annat se en förändring av expertskatten för att stärka innovationskraften och insatser för elektrifiering för att företag ska kunna ställa om.

– Vi behöver göra mer än vad vi har gjort för att Sverige ska klara våra ambitiösa klimatmål, det har varit vår ingång i de här budgetförhandlingarna.

Av uppgifter som Ekot tagit del av framgår att ett avskaffande av flygskatten diskuterats i budgetförhandlingarna. Sedan tidigare har ett förslag på en halvering skickats på remiss.

M, SD och KD har länge varit kritiska till skatten. I ett uttalande till Dagens ETC i våras sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) att hon inte vill plocka bort den, men Cecilia Rönn betonar att Liberalerna varit emot skatten när den infördes.

– Vi vill ha en europeisk flygskatt. Utsläppen stannar inte i Sverige och nu införs successivt styrmedel på europeisk nivå för flygets omställning, något som jag och Liberalerna förespråkar.

Både L och M lyfter fram elektrifieringen som en viktig del för att få ned utsläppen.

– Då är elproduktionen central. Sen kommer det att komma reformer som uppmuntrar både företag och privatpersoner att ställa om. Vi har haft några i de första budgeterna, men det kommer säkert vara den typen av saker som vi gör, säger Edward Riedl (M).

Budgeten presenteras om tre veckor

Den senaste tiden har starka röster hörts om stora, offentliga investeringar framöver. Bland annat för järnvägsunderhållet, vatten- och avloppsnäten och elnäten. 

I våras höll Kristdemokraterna och Vänsterpartiet ett gemensamt seminarium om ämnet. Båda vill att staten går med underskott under lång tid framöver och att man därmed överger det nuvarande överskottsmålet.

– Vi kommer inte att klara av att de göra de investeringar som krävs med ramverket som det är konstruerat i dag, säger Hans Eklind.

Precis som Cecilia Rönn och Edward Riedl sitter han i den kommitté som ser över ramverket, med deadline den 15 november. Liberalerna har öppnat för ett balansmål, där statens utgifter och intäkter är lika stora.

– Det kostar att låna också och det är väldigt viktigt att vi inte gör saker som framtida generationer får betala för, säger Cecilia Rönn.

Finansministern har tidigare upprepat att det finanspolitiska ramverket har tjänat Sverige väl. Det tycker även Edward Riedl som har svårt att förstå varför diskussionen har dykt upp i Sverige nu.

– Vi kommer inte att bidra till att kasta ramverket över bord. Att som doktrin låna pengar och driva landet med stora underskott, då ökar statsskulden och räntorna. Det finns inga gratispengar, säger han.

– Om vi gör rätt reformer kommer också reformutrymmet att växa över tid. I varje statsbudget ska man få ihop helheten. Det tummar vi inte på. Om man släpper tyglarna där, då får man andra problem.

Regeringens och Sverigedemokraternas förslag till statsbudget för nästa år presenteras den 19 september. {{toplink}}

miol@altinget.se