C och regeringen missar arbetsmiljöns betydelse för veterinärbristen

Vi ifrågasätter starkt hur man ska kunna utvärdera och åtgärda veterinärbristen utan att diskutera frågan om veterinärernas arbetsmiljö. Det skriver Sveriges veterinärförbund i en replik.

Af Tove Särkinen och Magnus Rosenquist
Kommunikations- och redaktionsansvarig respektive förbundsdirektör, Sveriges veterinärförbund

Representanter för Centerpartiet skriver på Altingets debattsida att de är beredda att ta över ledarskapet avseende den akuta frågan om veterinärbristen vilken riskerar att äventyra det svenska djurskyddet. Man framhåller vikten av att vidta åtgärder som kan ge snabbare effekt än den av regeringen nyligen tillsatta utredningen och man nämner ett antal förslag som ska verka för att bland annat öka antalet veterinärer och djursjukskötare på den svenska arbetsmarknaden.

Precis som i den utredning regeringen tillsatt ligger Centerpartiets fokus på ökat antal utbildningsplatser och lättnader för rekrytering från utlandet. Sveriges veterinärförbund välkomnar den utredning som påbörjats men vill här lyfta en fråga som inte tas upp av varken Centerpartiet eller regeringen, men som är en grundförutsättning för att dessa åtgärder ska kunna falla väl ut – nämligen en översyn av den veterinära yrkesrollen och de arbetsmiljöproblem som har stor betydelse för den bristsituation som föreligger och som måste ses över och hanteras för en väl fungerande framtida djursjukvård.

Krävs en trygg arbetsmiljö

För att trygga en god och säker djurvälfärd menar vi att det krävs en väl fungerande, trygg och attraktiv arbetsmiljö med rimliga löner och arbetsvillkor för såväl veterinärer som övrig personal inom djursjukvården. Om fokus läggs på att utbilda och rekrytera fler veterinärer till en icke fungerande, slitsam arbetsmiljö – vad händer då på längre sikt? Kommer yrket att minska i popularitet?

Statistik saknas

Med den kunskap och de erfarenheter vi har i dag vet vi att det föreligger allvarliga brister i arbetsmiljön, vi vet att allt fler veterinärer väljer att delvis eller helt lämna det kliniska yrket i förtid, att sjukskrivningstalen ökar samt att hat och hot riktat mot personal inom djursjukvården blir allt vanligare.

Vi vet också att veterinäryrket är ett av de yrken som globalt sett har uppvisat högre självmordsfrekvens jämfört med andra yrkesgrupper. Under svenska förhållanden saknas dock statistik och vetenskapliga studier, både avseende självmordsfrekvens och psykosocial hälsa.

”Vi ifrågasätter starkt”

Dessa frågor har uppmärksammats i till exempel grannlandet Norge där en omfattande studie pågår för att utreda just psykosocial arbetsmiljö och självmordsfrekvens med fokus på veterinäryrket. Vi menar att man i detta akuta skede, där vi alla är överens om att bristen på veterinärer är extrem, bör initiera en grundlig utredning av yrkesrollen där man lägger fokus på att ta fram fakta om hur veterinärer i Sverige mår, hur de upplever sin arbetsmiljö, varför man väljer bort kliniska delar av yrket etcetera.

Detta bör vara en del i den utredning som ska genomföras och vi ifrågasätter starkt hur man ska kunna utvärdera och åtgärda veterinärbristen utan en faktabaserad grund om yrkesrollen i sig att stå på.

Beslutskedja: En hållbar och långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för djur

10/6
2021
24/8
2021
31/8
2021
7/9
2021
14/12
2021
16/12
2021
21/12
2021
3/10
2022
20/6
2023
29/6
2023

Forrige artikel Sjösätt viktiga beslut för att skydda våldsutsatta vuxna och barn Sjösätt viktiga beslut för att skydda våldsutsatta vuxna och barn Næste artikel Vänsterpartiets ledning behöver lyssna till den interna klimatkritiken Vänsterpartiets ledning behöver lyssna till den interna klimatkritiken
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.