Därför är svenska väljare otrogna – forskare förklarar röstdelning
Var tredje svensk väljare röstar på olika partier i riksdagsvalen och i kommun- och regionvalen. Lokala politiska frågor och populära kommunalråd lockar väljare lokalt. ”Vanligast är röstdelningen inom blocken, och borgerliga väljare har traditionellt varit mer benägna att röstdela”, säger Maria Solevid, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Allt fler svenskar röstar på olika partier i det nationella valet och i lokala val, konstaterar en grupp forskare i artikeln Röstdelning i ett nytt politiskt landskap.
Röstdelning innebär att väljarna är ”otrogna” och lägger sin röst på ett parti i de nationella valen men röstar på ett annat parti i kommun- och regionvalen.
– En orsak är att ett parti kan vara ganska olika lokalt och nationellt. Ett riksdagsparti kan driva en fråga som dess lokala motsvarighet inte håller med om, säger Maria Solevid, docent i statsvetenskap på Göteborgs universitet och medförfattare till artikeln.
Lokala frågor viktiga
Hon menar att en viktig utgångspunkt är att lokalpolitiska frågor som berör människors vardag ofta inte lyfts på den nationella nivån.
– Det innebär att lokala politiska frågor kan göra att ett parti drar många väljare lokalt men inte på en nationell nivå, säger Maria Solevid.
Missnöje, taktikröstning eller viljan att stödja lokala partier kan också påverka.
Det ”nya politiska landskapet” handlar om samarbeten mellan partier och rörelsen från Alliansen, till januariöverenskommelsen med C som delvis bytte sida, till nuvarande Tidöavtalet.
– Men lokalt har det länge varit vanligt med pragmatiska samlingsstyren där ideologiska opponenter styr en kommun eller region tillsammans, säger Maria Solevid.
”Starke man”
Personfaktorn är kanske den viktigaste faktorn på kommunal nivå, enligt Maria Solevid.
– Det finns väldigt populära kommunalråd som fungerar som röstmagneter åt sitt parti, säger hon.
Och partiledarrollens betydelse har även ökat på nationell nivå.
– Här är Jimmie Åkesson ett bra exempel. SD går jättebra nationellt men har mindre makt lokalt, cirka sex procent lägre i snitt.
– Men så har SD också mindre lokalt anpassade riksdagslistor och är det parti som haft störst problem med uteslutning och lokala vildar, säger Maria Solevid.
Minskad partiidentifikation
Röstdelning har ökat stadigt sedan 1970-talet då man införde en gemensam valdag. I dagsläget är det ungefär var tredje svensk väljare som röstdelar.
En anledning kan vara att tendensen att identifiera sig med endast ett parti har minskat.
– Vi har många partier att välja på i Sverige och vi har samtidigt det unika upplägget med att vi röstar till både kommunal, regional och nationell nivå samtidigt. Det öppnar upp för möjligheten att tillgodose sina preferenser, säger Maria Solevid.
Hon betonar att detta dock är en förklaringsmodell som inte är testad, men som ändå är en trolig bakomliggande orsak.
– Vanligast är röstdelningen inom blocken, och borgerliga väljare har traditionellt varit mer benägna att röstdela.
– Ett intressant trendbrott är att vi börjar se att M har börjat gå bättre lokalt än nationellt.
Viktig elkabel för Finland – men svenska regeringen ger inget svar
M-styrda Halland kräver undantag från informationsplikten
