Han blir produktivitetskommissionens huvudsekreterare

Regeringen vill undersöka hinder och möjligheter för en stärkt produktivitet. Nu tillsätts en kommission som ska analysera faktorer som påverkar en produktivitetstillväxt. Kristian Seth blir huvudsekreterare.

Arbetsproduktiviteten mäts i hur mycket ekonomiskt värde (BNP) som skapas per arbetad timme. Sveriges arbetsproduktivitet ökade med i genomsnitt 2,7 procent under perioden 1995–2007 och med i genomsnitt 0,9 procent under perioden 2010–2020. Utvecklingen ser liknande ut i många andra länder i västvärlden. Den kommission som regeringen har tillsatt ska undersöka hur produktiviteten kan stärkas i näringslivet och i den offentliga sektorn.

– Sverige har under flera år haft en svag produktivitetsutveckling. Om det fortsätter kommer det att påverka de svenska reallönerna och vår konkurrenskraft negativt. För att vända trenden är det viktigt att vi genomför reformer som ökar den svenska produktiviteten, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) i ett pressmeddelande.

Hans Lindblad, före detta riksgäldsdirektör, ska leda arbetet. Lindblad har tidigare varit statssekreterare (M) och är filosofie doktor i nationalekonomi.

Kristian Seth har mångårig erfarenhet från Regeringskansliet och kommer att vara kommissionens huvudsekreterare. Han kommer senast från en tjänst som departementsråd vid näringsdepartementet och var dessförinnan chef för avdelningen för näringsliv på samma departement. Ytterligare ett antal ledamöter kommer att knytas till kommissionen och delredovisning ska lämnas senast den 1 maj 2024. Slutredovisning ska ske senast den 1 oktober 2025.

Beslutskedja: Utredning: Högre produktivitetstillväxt, Dir. 2023:58

24/4
2023
24/4
2023
9/5
2023
11/5
2023
29/4
2024
29/4
2024
30/4
2024
1/5
2024
22/5
2024
Forrige artikel Cecilia Malmström lämnar Liberalerna Cecilia Malmström lämnar Liberalerna Næste artikel EU-kommissionär kan lämna för premiärministerpost EU-kommissionär kan lämna för premiärministerpost
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.